Sambandet mellan self-efficacy och stillasittande tid hos kontorsarbetare

Detta är en Kandidat-uppsats från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap

Författare: Ronja Gustafsson; Ellinor Askeholm; [2019]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar Syftet med den här tvärsnittsstudien är att undersöka om självskattad self-efficacy och mängden stillasittande under en vecka möjligtvis kan ha ett samband. Frågeställning: Finns det ett samband mellan självskattad self-efficacy och objektivt mätt stillasittande hos kontorsarbetare? Metod En studie som avser att analysera eventuella samband mellan uppmätt stillasittande och självskattad self-efficacy. Detta görs genom att använda befintliga baslinjedata från en pågående interventionsstudie som inkluderar 2 företag med huvudsakligen kontorsbaserade arbetsuppgifter. Sammanlagt användes data från 51 stycken deltagare med en medelålder på 42 år. Endast ett av företagets data användes som underlag för denna studie. Data som används är från en inclinometer (ActivPAL 3) och en enkät; Exercise Self-Efficacy Scale (S-ESES). Resultat När medelvärdet på enkäten jämförs med medelvärdet på stillasittandet i en korrelationsanalys fanns det inte något signifikant samband (p=0,92. r= -0,014). Slutsats Vår slutsats är att inget samband fanns mellan självskattad self-efficacy och objektivt mätt stillasittande hos kontorsarbetare, men att ytterligare forskning krävs för att kunna utforska detta område ytterligare.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)