Elever med autism i klassrummet i åk 1-3 : Lärares syn på elever med autisms klassrumsplacering och fysiska stödstrukturer

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka elever med autisms klassrumsplacering och fysiska stödstrukturer. Studien undersöker lärares resonemang kring klassrumsplaceringen och de fysiska stödstrukturerna utifrån Claes Nilholms tre perspektiv på specialpedagogik. De tre perspektiven är det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. De fysiska stödstrukturerna undersöks även utifrån Jerome Bruners begrepp scaffolding inom det sociokulturella perspektivet, med kopplingar till Lev Vygotskijs proximala utvecklingszon. Studiens genomförs med semistrukturerade intervjuer med fyra lärare och observationer av de intervjuade lärarnas klassrum.  Tre lärare på lågstadiet i grundskolan intervjuas och deras klassrum observeras. En av de intervjuade lärarna i studien är verksam på lågstadiet i grundsärskolan, vars klassrum även observeras. Intervju- och observationsresultaten analyseras genom en tematisk analys utefter Nilholms tre perspektiv på specialpedagogik och Bruners scaffolding. Studiens resultat visar att de intervjuade lärarna har resonemang kring eleverna med autisms placering i klassrummet och fysiska stödstrukturer. De flesta lärare utformar klassrumsplaceringen i samråd med eleverna och samtliga lärare använder sig utav de fysiska stödstrukturerna i klassrummet för dessa elever men även för alla elever i klassrummet. De resonemang som lärarna angivit går att se utifrån Nilholms samtliga perspektiv på specialpedagogik och Bruners scaffolding.  Slutsatser av studien är att lärarna delar många uppfattningar och resonemang kring klassrumsplacering och fysiska stödstrukturer för elever med autism. De är även överens om att defysiska stödstrukturerna gynnar alla elever. Lärarna delar även åsikten att klassrumsplaceringen och de fysiska stödstrukturerna behöver anpassas individuellt efter elevens behov. Samtidigt resonerar och arbetar lärarna delvis på olika sätt kring dessa. Studiens deltagande grundskollärare till skillnad från grundsärskolläraren väljer att låta eleverna med autism vara delaktiga vid utformningen av klassrumsplaceringen. Lärarna är inte eniga kring vilken roll klassrumsplaceringen har för eleverna med autism. Dock är samtliga lärare överens om vikten de fysiska stödstrukturerna har för elevernamed autism i undervisningen. Lärarna i studien använder alla bildstöd, men i olika omfattning. Nyckelord: Specialpedagogik, grundskola, grundsärskola, klassrum, elever med autism