Analys av förutsättningar för solceller på industri i Skellefteå

Sammanfattning: I denna rapport utvärderas lönsamheten hos en potentiell installation av solcellsmoduler på en industrilokal i Bureå strax utanför Skellefteå. Arbetet är utfört åt Pelimi Fastigheter AB i Skellefteå som är intresserade utav att energieffektivisera sina fastigheter, däribland Becurhuset som detta arbete innefattar. Ett energieffektiviseringsalternativ de är intresserade utav är huruvida en installation av en solcellsanläggning på dess takyta är både ekonomiskt och miljömässigt hållbart. Rapporten är utformad för att djupare undersöka solcellen och dess roll i ett hållbarare samhälle. Fokus ligger i att studera allt från solcellens uppbyggnad, både genom att förstå den fotovoltaiska effekten samt hur modulerna är strukturerade. Olika typer av de moderna solcellsmodulerna presenteras för att ge en bredare bild av vilken typ som är mest i framkant. Lagring av överskottsproducerad el från solenergi blir vanligare och utvecklas ständigt. Olika lagringsalternativ beskrivs i denna rapport för att klargöra vilket alternativ som skulle fungera bäst vid en modern solcellsinstallation. Med avseende på att undersöka lönsamheten för en solcellsinstallation har simuleringar och beräkningar utförts på fyra alternativa lösningar. Detta för att hitta en optimerad lösning gällande elproduktion, investeringskostnad, återbetalningstid och effektivitet. De fyra alternativen skiljer sig gällande lutning, riktning och placering. De alternativ som är bäst lämpade på grund av byggnadens placering och orientering är alternativ 1 och alternativ 2, som är det bästa alternativet av de undersökta utformningarna. Alternativ 1 innefattar öst-/västriktade moduler med en lutning på 10° och azimutvinklar på 74° kontra -106° från syd medan alternativ 2 innefattar sydostriktade moduler med en lutning på 15° och en azimutvinkel på -16° från syd. Alternativ 1 är effektivt på grund av dess minimala skuggpåverkan från omringande material och andra moduler samt en minskad snöpåverkan. Det är det bäst lämpade alternativet för solelproduktion med egenanvändning i åtanke. Det har dock det lägsta energiutbytet första året på 755,23 kWh/kWp på grund av dess minskade effektivitet orsakat av dess riktningar kontra resterande alternativs energiutbyten på 864,12 kWh/kW (alternativ 2), 846,25 kWh/kW (alternativ 3) respektive 970,32 kWh/kWp (alternativ 4). Alternativet genererar dock stadigt energi över året med lite överskottsproduktion under sommarhalvåret. Alternativ 2 har ett högre energiutbyte första året än alternativ 1. Det är även det billigaste alternativet investeringsmässigt och har även den kortaste återbetalningstiden på 11 år med en intern ränta på 11,4% till skillnad från de andra alternativen som har återbetalningstider på 13 år och över 25 år vilket är längre än solpanelens garanterade livstid.