"Det kräver inkludering!" En diskursanalytisk studie av begreppet inkludering i Skolverkets utbildningsmaterial "Specialpedagogik för lärande"

Sammanfattning: Regeringens satsning på att alla lärare bör få mer kunskap och kompetens i specialpedagogik väckte mitt intresse utifrån min yrkesroll som specialpedagog. Utbildningsinsatsen som heter ”Specialpedagogik för lärande” innehåller tre moduler varav den första är den som analyserats i denna studie och den heter ”Inkludering och delaktighet”. Själva begreppet ”inkludering” kan tolkas på många olika sätt och begreppet ges ofta många olika betydelser. Jag fann det därför intressant att med hjälp av diskursanalys ta reda på vilka betydelser begreppet ges i materialet. Mina frågeställningar lyder: 1. Hur ges inkludering betydelse i materialet? 2. Genom vilka diskurser konstitueras dessa skilda betydelser och vilka möjligheter respektive gränsdragningar skapar diskurserna? 3. Vad kan diskurserna få för betydelse för hur specialpedagogens yrkesroll skulle kunna utformas? Resultatet av den diskursteoretiska analysen är tre diskurser: 1. Den praktiknära diskursen där begreppet inkludering ges betydelsen av att vara en metod för skolan att använda för att få till höjda kunskapsresultat och bättre lärande 2. Den visionära utbildningspolitiska diskursen där begreppet inkludering i skolan sägs kunna leda till ett bättre och mer demokratiskt samhälle och slutligen 3. Den globala diskursen där begreppet inkludering ges betydelsen av att vara en slags policy som många länder världen över ska följa. Diskurserna om inkludering utifrån ett diskursteoretiskt synsätt fungerar konstituerande för vår värld, det vill säga att de vägleder oss och legitimerar vissa handlingsmönster. Så utifrån mitt resultat är inkludering något bra, positivt och eftersträvansvärt som skolor och länder bör implementera.