”…om jag har en samhörighet runt det här bordet så kan jag känna mig inkluderad.” : Två särskilda undervisningsgruppers arbete med integrering och inkludering

Sammanfattning: Elever ska undervisas i ordinarie undervisningsgrupp så långt det är möjligt men kan som särskilt stöd bli placerade i särskild undervisningsgrupp för att få sina behov tillgodosedda enligt skollagen (SFS 2010:800, 3:e kap. 11§).  Skolverket (2022a) skriver att huvudmän bör vara restriktiva med denna typ av åtgärd, men ändå visar Skolverkets (2020) statistik på att 1,2 % (13 400) av Sveriges elever får särskilt stöd i särskild undervisningsgrupp. Vetenskapsrådet (2022) skriver om att det behövs mer forskning om särskilda insatser i skolan och hur det arbetas med att inkludera personer och grupper med funktionsnedsättningar. Denna studie är ett bidrag till denna forskning. Studien utgår från kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma pedagoger inom särskild undervisningsgrupp med inriktning mot elever inom autismspektrumtillstånd (AST).  Forskningsfrågorna avser att ta reda på vilken syn de som arbetar med dessa elever har på inkludering samt ta reda på hur de arbetar med inkludering i den särskilda undervisningsgruppen. Andra forskningsfrågor ämnar att se över hur de arbetar med att inkludera elever i rastverksamhet och friluftsdagar samt hur de arbetar med att återintegrera eleverna i den ordinarie undervisningsgruppen. Studien har utgått från det relationella perspektivet som Aspelin och Persson (2011) skriver om. Vi har även utgått från Asp-Onsjös (2006) teorier om att inkludering går att se ur tre perspektiv; det didaktiska, det rumsliga och det sociala perspektivet. Vi har även belyst Nilholms (2006) framgångsfaktorer på inkludering. Resultatet visar på att pedagogerna utgår från ett relationellt perspektiv i arbetet med eleverna. Struktur, förberedelse, flexibilitet och delaktighet är också sådant som pedagogerna lyfter fram som särskilt viktigt för att lyckas inkludera eleverna i undervisningen. Asp-Onsjös (2006) tre perspektiv på inkludering samspelar i hög grad med varandra. Rumslig inkludering är en förutsättning för att eleven även ska kunna inkluderas ur ett socialt och didaktiskt perspektiv. Det resultat vi har funnit visar på det som forskningen lyfter om att ordet inkludering är svårt att definiera. Vår studie är ett viktigt bidrag till att förstå inkludering i verksamheten utifrån Asp-Onsjös tre perspektiv på inkludering. Med den kunskapen kan pedagogen analysera sin verksamhet för att utveckla det inkluderande arbetet.