En provocerande brottsbekämpning? – En rättslig analys av insatsen Trojan Shield och konsekvenserna för det internationella straffrättsliga samarbetet

Sammanfattning: Brottsbekämpande myndigheter står inför allvarliga prövningar till följd av den gränsöverskridande organiserade brottsligheten. Detta har resulterat i en ambition om effektivisering av brottsbekämpningen, inte minst genom okonventionella utredningsmetoder som provokativa åtgärder. Betydelsen av det internationella straffrättsliga samarbetet har dessutom ökat. Brottsbekämpningen och samarbetet centreras ofta kring krypterade kommunikationstjänster, då dessa utgör ett viktigt brottsverktyg inom den organiserade brottsligheten. Insatsen Trojan Shield, som initierades och leddes av bland annat FBI men även Sverige, är ett exempel på ett gränsöverskridande straffrättsligt samarbete med ett stort positivt genomslag inom brottsbekämpningen. I samband med dess uppdagande aktualiserades en diskussion om dess förenlighet med svensk rätt, bland annat med hänsyn till huruvida insatsen utgjort brottsprovokation. Diskussionen ger upphov till funderingar kring hur väl det internationella straffrättsliga samarbetet fungerar i situationer där bevis upptas i ett land i enlighet med landets regelverk och praxis, och blir föremål för prövning i ett annat land med andra processuella förutsättningar. I framställningen görs en undersökning av insatsen Trojan Shields genomförande för att utröna om det utgör brottsprovokation enligt svensk rätt. Därefter utreds om Trojan Shield synliggjort en brist i det gränsöverskridande straffrättsliga samarbetet, med fokus på mellanstatlig bevisupptagning. Framställningens syfte är att besvara om bristen resulterat i att grundläggande fri- och rättigheter inte tillvaratagits. För att uppnå detta har den rättsdogmatiska- och rättsanalytiska metoden använts, med inslag av den komparativa metoden. Besvarandet av frågeställningarna och syftet görs genom att söka fastställa en rättslig ram för vidtagande av provokativa åtgärder och dess rättsliga följder, trots avsaknad av lagstiftning. I framställningen behandlas därtill amerikansk rätt i relevanta delar, för att förstå Trojan Shields genomförande i en mellanstatlig kontext. Det görs konsekvent återkopplingar till den svenska rättstilllämpningens syn på aspekter av Trojan Shield som behandlas i uppsatsen. Framställningen skrivs i ljuset av den liberala rättssäkerhetsteorin, som betonar individens rättigheter i förhållande till statens maktutövning, och därmed sätter gränser för hur utredningsförfarandet mot den enskilde får genomföras. Slutsatserna i framställningen är att Trojan Shield utgör en otillbörligt genomförd brottsprovokation enligt svensk rätt. Detta eftersom FBI möjliggjort den vidtagna brottsligheten genom tillhandahållandet av den krypterade kommunikationstjänsten Anom. Brottsprovokationen har varit otillbörlig i sitt genomförande då den inte vidtogs inom ramen för någon förundersökning eller till följd av konkreta brottsmisstankar. De formella reglerna vid fattande av beslut om provokativa åtgärder har inte heller beaktats. Trojan Shield initierades och vidtogs huvudsakligen från USA, där det finns en mer långtgående rätt att vidta provokativa åtgärder i underrättelseförfarandet. Detta har synliggjort en brist i det gränsöverskridande straffrättsliga samarbetet, i synnerhet beträffande mellanstatlig bevisupptagning, då ingripande amerikanska utredningsåtgärder har resulterat i fällande domar till följd av den svenska principen om fri bevisprövning. Detta har resulterat i att intresset för grundläggande fri- och rättigheter inte tillvaratagits.