IAS 38 - Värdering av varumärken

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Varumärken har fått en ökad ekonomisk betydelse under de senaste 25 åren, främst i samband med en kraftig ökning av företagsförvärv. Dock kvarstår problematiken med att värdera varumärken på ett, enligt redovisningsstandarder, tillförlitligt sätt. Aktievärdet på företag utgörs i olika utsträckning av varumärken som inte finns redovisade på balansräkningen samtidigt som IFRS säger att varumärken skall skiljas från goodwill vid ett förvärv, men internt upparbetade varumärken får inte redovisas. Arbete med en ISO-standard för varumärkesvärderingen har påbörjats, och det arbetet går i linje med den ökade harmoniseringen som standardsättare sedan införandet av IFRS arbetat med. Syfte: Uppsatsen har som syfte att undersöka den flora av värderingsmetoder som finns samt att bilda en uppfattning kring attityderna till värderingsproblematiken och om en harmonisering kan bli möjlig genom standardisering. Avgränsningar: Undersökningen kommer omfatta svenska börsnoterade företag samt revisorer eller andra som externt värderar varumärken i Sverige. Årsredovisningar som granskats har avgränsats till företag noterade på OMX Large Cap. Metod: Genom litteratur och artiklar har teorierna kring varumärkesvärdering kartlagts. Fokus ligger på definitioner, modeller för värdering och reglerande standarder inom området. Den empiriska undersökningen består av en kvalitativ del som bygger på intervjuer med sakkunniga samt en kvantitativ del där årsredovisningar granskats för att se i vilken omfattning varumärken redovisas i samband med förvärv. Resultat och slutsatser: Trots den flora av värderingsmodeller som kan användas för att värdera varumärken tycks det finnas en praxis i Sverige som i det närmaste kan liknas vid en standardisering. Varumärken värderas i princip uteslutande i samband med företagsförärv på grund av krav i redovisningsstandarden. Bristen på tillförlitlighet i beräkningarna och svårigheter med att fastställa ekonomisk livslängd gör att det finns en viss frihet då det gäller att redovisa varumärken separat eller inte, samt huruvida avskrivning skall ske. Det finns inget upplevt behov av en internationell standard för varumärkesvärdering i Sverige, men skillnader mellan länder existerar och även om den svenska ståndpunkten på frågan kan tyckas vara självklar finns det andra tänkbara synsätt som kan påverka en framtida ISO-standard, och kanske även IFRS och varumärkesvärdering i Sverige. Förslag till fortsatt forskning: Att undersöka vilka interna styrmöjligheter värdering av varumärken kan skapa är en av många tänkbara studier som kan utföras.