"Till syvende och sist får man ställa sig frågan vilken typ av samhälle vill vi ha?" : En kvalitativ studie av hur samhällsaktörer konstruerar fenomenet barn till tiggare

Sammanfattning: Personer som kommer till Sverige från andra EU-länder för att försörja sig genom tiggeri är ett fenomen som har ökat i omfattning på kort tid. Dessa personer har ibland sina barn med sig, vilket väcker frågor om vem som har ansvar att skydda dessa barn samt om dessa barn har rättigheter som är likställda med svenska barn. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika samhällsaktörer konstruerar fenomenet barn till tiggare. För att uppnå detta syfte har intervjuer genomförts med ledamöter inom socialnämnden för barn och unga samt med aktörer från frivilligorganisationer. Materialet har analyserats med perspektivanalys och med utgångspunkt i socialkonstruktivistiskt perspektiv samt barnrättsperspektivet. Resultatet har försökt skildra de olika antaganden som ligger till grund för hur informanterna beskriver barn till tiggare som socialt problem. Resultatet framhåller även hur de talar om gruppen tiggare som av romsk härkomst. I resultatet skildras vidare hur informanterna formulerar och begränsar ansvar och rättigheter för barn till tiggare. Resultatavsnittet har bland annat försökt visa hur informanternas konstruktioner genomsyras av ambivalens som består i olika omständigheter som de förhåller sig till när de talar om barn till tiggare, exempelvis lagtext, ekonomi och en ovilja att uttala sig kränkande om romer. En diskrepans mellan teori och praktik har även skildrats som berör implementering av ett barnperspektiv i informanternas verksamheter samt det faktum att det saknas fall där barn till tiggare har omhändertagits. Då forskning på området barn till tiggare visat sig vara bristfällig anser vi att vår studie kan bidra med ny kunskap inom fältet.