Läroboksanalys av uppgifter med programmeringsinnehåll i matematikböcker på högstadiet

Sammanfattning: Införandet av programmering i den svenska grundskolans läroplan har skapat utmaningar för lärare, som står inför komplexiteten att integrera denna nya komponent i en redan befintlig läroplan. Trots att det har gått flera år sedan programmering inkluderades i LGR11 och förstärktes i LGR22, upplever lärare fortfarande svårigheter med att införliva programmering i matematikundervisningen. Läroböckerna får därmed en betydande roll i matematikundervisningen och kan verka som stöd för lärare när de utformar sin undervisning. Denna undersökning syftar till att analysera hur läroböcker i matematik på högstadiet integrerar programmeringsinnehåll. Genom att utvärdera mängden och kvaliteten på programmeringsuppgifter undersöks hur dessa uppgifter utmanar elevernas kognitiva förmågor och främjar matematisk förståelse. Metodologiskt använder undersökningen en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys, där uppgifter i utvalda läroböcker systematiskt kategoriseras och utvärderas. Tre läroboksserier från skilda förlag analyseras för att täcka ett representativt urval av material som används i svensk högstadiematematik. Resultaten avslöjar signifikanta skillnader i hur läroböckerna integrerar programmering, både gällande kvantitet och komplexitet, var i läroböckerna programmeringsuppgifter återfinns och även i graden av instruktion och vägledning lärare och elever ges. I diskussionen understryks behovet av en balanserad integration av programmering i matematikundervisningen för att förbättra elevernas matematiska och programmeringsmässiga förmågor. Forskningen pekar på att läroboksinnehållet spelar en kritisk roll i utbildningen och att en medvetenhet om innehållets kognitiva krav är avgörande för att ge eleverna de bästa förutsättningarna för att tillgodogöra sig ämnesinnehållet.