BILDBASERADE BEDÖMNINGSINSTRUMENT I ARBETSTERAPI En systematisk litteraturöversikt

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Sammanfattning: Bakgrund Arbetsterapeuter arbetar med att på olika sätt underlätta vardagen för människor som av någon anledning har svårt att utföra de aktiviteter som de vill och behöver kunna utföra. En del i det arbetet är att bedöma hinder för aktivitetsutförande, vilket kan göras genom användning av bedömningsinstrument. De flesta bedömningsinstrument är text- och sifferbaserade, samtidigt som arbetsterapeuter måste arbeta personcentrerat och därför anpassa sig efter klientens behov. Kommunikation är en förutsättning för personcentrerad vård där vårdtagaren är delaktig i behandlingsprocessen. Det finns visst stöd för att bilder kan underlätta kommunikation, genom att det blir lättare att förstå och minnas information. Det gäller särskilt personer som har låg litteracitet. Enkla bilder utan distraherande detaljer och med enkel förklarande text och gärna även kulturellt anpassade tycks vara mest fördelaktiga. Sammanfattningsvis finns ett behov av utforska hur bildbaserade bedömningsinstrument används inom arbetsterapi. Syfte Att genom en systematisk litteraturöversikt utforska användningen av bildbaserade bedömningsinstrument inom arbetsterapi. Metod Systematisk litteraturöversikt med tematisk analys. Åtta artiklar har analyserats utifrån fem forskningsfrågor som presenteras i syftet. Analysen har genererat sex teman. Resultat De sex temana är målgrupper, sammanhang, instrumentets konstruktion, bildens värde, för- och nackdelar, begrepp. Genom att forskningsfrågorna har givit upphov till temana svarar resultatet på syftet. Konklusion Bildbaserade bedömningsinstrument är personcentrerade och bidrar till ökad delaktighet. De kan användas i många olika målgrupper och kan anpassas till olika kulturer och språk. Bildernas förtjänster är att de hjälper till att minnas aktiviteter, ger en bredare förståelse av aktiviteterna i bedömningsinstrumentet och underlättar kommunikationen mellan arbetsterapeut och klient vilket ger en mer personcentrerad målsättning och intervention.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)