Essentiella förändringar av revisionsberättelsen? : En kvantitativ studie som undersöker attityder till de kommande förändringarna i revisionsberättelsen.

Sammanfattning: Under en längre tid har diskussioner förts huruvida en förändring behövs inom revisionsbranschen med ändring av revisorns arbetsuppgifter och den tillhörande revisionsberättelsen. Dessa diskussioner har lett till förändringar i form av förordningar från EU samt att förändringar i ISA standarder från IFAC har utformats gällande bland annat revisionsberättelsen. Dessa kommer främst påverka börsnoterade företag genom den nya ISA standarden 701 gällande ”Key Audit Matters” men även onoterade företag kommer påverkas genom tillägg i övriga ISAs. Förändringarna på internationell nivå har stått som grund för FARs förändringar av svenska lagar och rekommendationer för hur revisionsberättelsen ska utformas samt vilken information den skall förmedla till företagets intressenter. Dessa förändringar är vad vi i denna studie kommer att undersöka. Vi undersöker huruvida förändringarna kommer leda till en bättre revisionsberättelse, både enligt revisorer och intressenter till det granskade företaget, närmare bestämt företagsrådgivare anställd på bank och investeringsrådgivare, samt om dessa förändringar antas leda till ett minskat förväntningsgap i revisionsbranschen som helhet. Studien utförs med en kvantitativ metod genom en enkätundersökning som sänds ut till urvalet med frågor om respondenternas åsikter kring förändringarna i revisionsberättelsen som snart träder i kraft samt frågor med syfte att utreda huruvida förändringarna antas minska förväntningsgapet. Totalt erhölls 54 fullständigt besvarade enkäter från revisorer samt 57 fullständigt besvarade enkäter från rådgivare. Dessa svar kopplas sedan med utvalda teorier i form av agentteorin och förväntningsgapet samt med tidigare studier inom området. Studiens problemformulering lyder; Anser revisorer samt företags- och investeringsrådgivare att de kommande förändringarna i revisionsberättelsen genererar ett ökat informationsvärde samt minskar förväntningsgapet? Resultatet studien gav visade att både revisorer och rådgivare anser att förändringarna i revisionsberättelsen är positiva och kommer att leda till ett ökat informationsinnehåll i berättelsen. Vi kunde även utläsa att längden på respondenternas arbetslivserfarenhet var den främst förklarande variabeln till attityder mot förändringarna med ett resultat som visade att revisorer med kortare arbetslivserfarenhet och rådgivare med längre arbetslivserfarenhet såg mer positivt på förändringarna. Indikationer erhölls även på att förväntningsgapet antas minskas i framtiden i och med förändringarna i revisionsberättelsen då rådgivares förväntningar på revisorer idag överstiger dess faktiska arbetsuppgiften men att förändringarna revisionsberättelsen genomgår får intressenters förväntningar att närma sig vad revisorns faktiska arbetsuppgift är.