Vårdköns konsekvenser : En studie om bortprioriterad kirurgi

Detta är en Kandidat-uppsats från Linköpings universitet/Nationalekonomi; Linköpings universitet/Filosofiska fakulteten

Sammanfattning: I Sverige har vårdköerna varit hett debatterade under större delen av 2000-talet. Detta berorpå att vårdköerna har blivit långa, vilket har lett till att politikerna stiftat lagar som stipulerarhur lång tid en patient ska få vänta på vård. Detta är den så kallade Vårdgarantin, som innebärbland annat att patienten inte ska behöva vänta längre än 90 dagar på kirurgisk vård efterfastställd diagnos. Trots Vårdgarantin har vårdköerna inte minskat, utan snarare ökat. Utifrån denna problematik är syftet att undersöka alternativkostnaden för samhället av att inteprioritera vårdkön. Vi gör detta genom att analysera operationer som har längre väntetid änvad Vårdgarantin föreskriver, och undersöker hur kostnadseffektiva operationerna är för attberäkna hur många år i full hälsa som går förlorade på grund av väntetiderna. Slutligendiskuterar vi vad regionens kostnader blir av att inte prioritera vårdköerna. För att svara på frågeställningarna gör vi en litteratursökning likt en tidigare studie nyligengenomförd i Irland för att undersöka kostnadseffektiviteten av kirurgiska behandlingar, ochdärefter jämföra kostnadseffektiviteten mot ett tröskelvärde för kostnadseffektivitet på 300000 SEK. Resultatet visar att en större investering i den svenska vårdkön vore mycketkostnadseffektivt, då operationernas kostnadseffektivitet är betydligt lägre än tröskelvärdet på300 000 SEK. I studien visar vi exempelvis att ingen av de sex interventionerna somundersöks kostar mer än 50 000 SEK per år i full hälsa, medan svenska beslutsfattare inomvårdsektorn är villiga att acceptera en kostnad uppemot 2 miljoner SEK under vissaförutsättningar. Det ska dock tilläggas att patienterna som står i vårdkö får vård till slut, ävenom det kan dröja flera år tills de får det. Vår slutsats är att patienter som väntar på vård är en nedprioriterad grupp i sjukvården, ochatt de representerar en alternativkostnad som beslutsfattare bör ta i beaktande vid andrainvesteringsmöjligheter gällande hälsa- och sjukvård. Vidare forskning bör bland annatutreda möjligheterna att förkorta väntetiderna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)