Kartläggning av omvårdnadsåtgärder och dess effekter vid depression hos äldre på äldreboende : En kvantitativ litteraturöversikt

Sammanfattning: Bakgrund: Depression betraktas som den mest förekommande psykiska sjukdomen globalt och påverkar både mental och fysisk hälsa negativt. Äldre individer löper högre risk av att drabbas av depression, och övergången till pension kan ha negativ inverkan på den psykiska hälsan. Individer som lider av depression i äldre ålder är ofta i behov av kommunal vård i form av äldreboende eller stöd med medicinutdelning. Det är avgörande med tillräckligt kvalificerad omvårdnadspersonal för att säkerställa de äldres trygghet och främja högsta möjliga fysiska och mentala välmående. Syfte: Syftet var att kartlägga och utvärdera effekter av omvårdnadsåtgärder vid depression hos äldre på äldreboende. Metod: En litteraturöversikt med 12 vetenskapliga artiklar med kvantitativ design. Artikelsökningar genomfördes i databaserna Cinahl, Pubmed samt genom manuell sökning. Kvalitetsgranskning genomfördes med hjälp av Jönköping Universitys granskningsprotokoll för kvantitativa artiklar. Data analyserades med stöd av Fribergs (2017b) trestegsanalys. Resultat: Resultaten visar att olika omvårdnadsåtgärder har en positiv inverkan för att minska depressiva symtom hos äldre. Förbättring av Sömn: Ljusterapibehandling och sjuksköterskeledda sömnprogram. Terapeutisk Underhållning: Humorprogram, hundbesök, gruppmusikprogram, skrattterapi och individuellt valda aktiviteter. Välbefinnande i Vardagen: Fysisk aktivitet, muskelcensoriska stimuleringsmetoder, grönt te, akupunktur och reminiscens. Slutsats: Implementering av olika omvårdnadsåtgärder spelar en betydelsefull roll i att hantera och minska depressiva symtom hos äldre. Inkludering av sömnfrämjande strategier, terapeutisk underhållning som skrattterapi, och omvårdnadsåtgärder för välbefinnande visade positiva effekter. Resultaten understryker behovet av att skräddarsy vården för att inkludera aktiviteter som främjar positiva upplevelser och välbefinnande. Dessa insikter bör integreras i klinisk praxis för att optimera äldres psykiska och fysiska hälsa.