En användbar försvarsmakt - här och nu

Sammanfattning: Sedan 1989 har omvärldsutvecklingen ställt stora krav på Sverige avseende en förändrad syn på detsäkerhetspolitiska begreppet. En ny världsordning med nya typer av hot, aktörer och konflikter har medförtatt säkerhetsbegreppet har vidgats. Det svenska EU- medlemskapet har dessutom medfört behovet av ettmycket tydligare regionalt och globalt perspektiv på säkerhetspolitik än vad som tidigare var fallet. Som ettresultat av detta har Försvarsmakten under perioden efter det kalla kriget genomgått ett genomgripandeförändringsarbete.Uppsatsens övergripande problem är följande: Skapar förändringsarbetet en Försvarsmakt som är användbarsåväl nationellt som regionalt och/eller globalt? För att besvara frågeställningen studeras först hur EU: smålsättningar och kapacitetsbehov avseende kris- och konflikthantering tar sig uttryck i GUSP och EUHeadline Goals, samt hur dessa tolkas i 2004 års försvarsproposition. I nästa steg studeras vilka uppgifteroch krav på operativa förmågor som Försvarsmakten ställdes inför i samband med försvarsbeslutet 2004.Därefter studeras om det går att spåra någon samstämmighet mellan Försvarsmaktens uppgifter och krav påoperativa förmågor och EU: s målsättningar och kapacitetsbehov. Slutligen görs en ansats att med hjälp aveuropeiseringsbegreppet visa hur olika samstämmigheter kan tolkas.Resultatet av undersökningen visade att en hög grad av samstämmighet kunde spåras och att det skapas enFörsvarsmakt som är användbar såväl nationellt som regionalt och/eller globalt. Ett sätt att tolka resultatetutgörs av det faktum att EU: s målsättningar och kapacitetsbehov är vagt formulerade, vilket skapar ett stortutrymme för omformuleringar. Ett annat sätt att tolka resultatet av undersökningen är att belysa resultatetmed hjälp av europeiseringsbegreppets vertikala och horisontella mekanismer. Det visade sig rimligt att antaatt en europeisering inom det studerade området har skett i en eller annan form.