Att vara ’demokratisk’ i det civila samhället : En kritisk studie av skärpta demokrativillkor vid bidragsgivning till civilsamhället

Sammanfattning: I denna uppsats undersöks hur problem kring bidragsgivning till civilsamhället framställs i Demokrativillkorsutredningen (SOU 2019:35) om skärpta demokratvillkor. Givet att civilsamhällesforskningen pekar på att det offentliga alltmer knutit civilsamhället närmare till sig är det intressant att studera den förändrade relationen i förhållande till den skärpta bidragsreformen. Med en kritiskt granskande ansats kombineras fenomenet shrinking civic space med Carol Bacchis policymetod What’s the Problem Represented to be (WPR) för att analysera statens föreställningar om det odemokratiska civilsamhället samt för att sätta begreppet krympande civilsamhällsutrymme inom en svensk kontext.  Studien av dagens civilsamhällsdiskurs visar att det odemokratiska civilsamhället antas hindras genom ökade kontroller både av de offentliga bidragsgivarna och organisationerna själva. För detta framstår civilsamhällsorganisationer behöva ha fullständig koll på sin verksamhet. Med dagens problemföreställningar och lösningsförslag konstruerar staten således en ny civilsamhällsroll kännetecknad av säkerhetsarbete, kontroll och misstänksamhet. Därmed identifieras modern demokratidiskurs i samverkan med säkerhetiseringsdiskursen bidra till en tudelning av civilsamhället med binära effekter som utgör en grund för att diskutera effekten shrinking space. Studien visar även en frånvaro av civilsamhällets särart samt att interna och externa maktrelationer under de nya demokrativillkoren kan få missgynnande effekter för nyare, mer kontroversiella och marginaliserade civilsamhällsgrupper.