Social klass och förtroende för public service : En kvantitativ studie om lågt förtroende för nyhetsrapporteringen i Sveriges Radio och Sveriges Television.

Sammanfattning: Tillgången till opartisk information är av stor vikt för demokratiska samhällen. Där fyller public service-kanalernas nyhetsrapportering en viktig roll. Grupper med lågt förtroende för public service nyhetsrapportering riskerar att missgynnas genom högre utsatthet för desinformation, vilket har negativa effekter på samhälleligt engagemang och demokratiskt deltagande. Denna studie syftar till att utreda effekten av klass på sannolikheten att ha lågt förtroende för public service nyhetsrapportering. Social klass definieras utifrån Bourdieus teori om kulturellt och ekonomiskt kapital vilka mäts i form av utbildningsnivå och hushållsinkomst. Förtroende knyts an till Bourdieus begrepp habitus och till Putnams teori om socialt kapital. Studien använder sig av surveydata från 1 154 personer bosatta i Sverige och den primära analysmetoden är linjär sannolikhetmodell (LPM). I analysen kontrolleras effekten av kön, ålder, mellanmänsklig tillit och partisympati på sambandet. H1 var att sannolikheten att ha ett lågt förtroende för public service nyhetsrapportering minskar med stigande utbildningsnivå. Denna hypotes bekräftas. H2 var att sannolikheten att ha ett lågt förtroende för public service nyhetsrapportering minskar med stigande hushållsinkomst. Resultaten indikerar att hypotesen kan bekräftas men uppvisar ingen signifikans. H3 var att kontrollvariablerna har en förklarande effekt på sambandet mellan social klass och lågt förtroende för public service nyhetsrapportering. Denna hypotes bekräftas när social klass mäts genom kulturellt kapital, men inte ekonomiskt kapital. Över lag har den svenska befolkningen högt förtroende för nyhetsrapporteringen i public service. Social klass har mycket liten förklaringsförmåga på sannolikheten att ha lågt förtroende. I stället tycks egenskaper som manlig könsidentitet, sympati med Sverigedemokraterna samt låg mellanmänsklig tillit vara riskfaktorer för lågt förtroende. Studien belyser ett nödvändigt område för vidare forskning för att på sikt säkerställa lika tillgång till opartisk information bland hela Sveriges befolkning.