Tiden efter den 11 september - en studie kring vidtagna straffrättsliga åtgärder

Sammanfattning: Ämnet för denna uppsats utgår från terroristattackerna den 11 september 2001 i New York, USA. Uppsatsen behandlar de straffrättsliga åtgärder som vidtagits tiden efter den 11 september fram till idag. Som en konsekvens av terrorattackerna i New York (''11 september'') och senare terrorattackerna i Madrid 2004 och London 2005, har det i världen skapats en enad front för att bekämpa, motverka och förebygga terrorism. I Europa enades EU:s medlemsländer efter den 11 september om framtida gemensamma åtgärder för att motverka och bekämpa terrorism. Man insåg vikten av och det nödvändiga i att på bred front och gemensamt bekämpa ett av de främsta hoten, eller rent av det främsta hotet, mot demokrati, öppenhet och säkerhet. EU:s strategi för att bekämpa terrorismen kom att bli omfattande. Ett led i detta var att anpassa medlemsländernas strafflag så att man skulle kunna bestraffa terrorism på samma sätt inom hela Europeiska unionen. Min uppsats har varit koncentrerad till det rambeslut om bekämpande av terrorism, som antogs inom EU i kölvattnet av terrorattackerna den 11 september, och till den svenska följdlagstiftningen som rambeslutet senare mynnade ut i. Lagen om straff för terroristbrott antogs i Sverige 1 juli 2003 och är alltså en förhållandevis ny lag. I uppsatsen har jag pekat på att rambeslutet, likaväl som den nya lagen, antogs mycket skyndsamt efter den 11 september. Jag kan konstatera att då lagen ännu är relativt oprövad är det fortfarande svårt att bedöma hur lagen mera exakt kan komma att tillämpas i framtiden. Likaså kan vissa definitioner i den nya svenska terroristlagen eventuellt ge anledning till tolkningssvårigheter. Definitionen av vad som skall anses utgöra terroristbrott är fortfarande något oklar.