Är ekologiska marker värdefulla?

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Ecology

Sammanfattning: Hävdade gräsmarker är en av de mest artrika biotoperna i världen, ändå minskar dem i antal. Gräsmarkernas artrikedom kommer från flera århundraden av kontinuerlig hävd som har hållit tillbaka starka konkurrenter som annars riskerade att ta över, vilket tillåtit en stor variation av växter att etablera sig. På senare tid har dock jordbruket förändrats och gräsmarkernas roll har blivit mindre och mindre viktig för produktionen, detta har lett till, och leder fortfarande, till en minskning i betesmarker. I reklam och media hör vi att ekologiska gårdar och deras djur är viktiga för att hålla markerna öppna och således viktiga för den biologiska mångfalden, men det finns få faktiska regler inom ekologisk produktion som stödjer de gamla betesmarkerna. Detta arbete försöker svara på om ekologiska beten har mer värde i form av biologisk mångfald, om de ekologiska gårdarna har mer värdefull betesmark, och om det möjligen är avstånden till betesmarkerna som spelar roll i om de fortsätts brukas eller ej. För att svara på frågeställningarna gjordes tre GIS analyser, där överlappningen av betesmarker och TUVA analyserades, ett där ekologisk förekomst av TUVA marker på ekologiska fastigheter bestämdes, och till sist ett där avståndet från betesmarkerna till gården beräknades. Resultaten visade att ekologiska betesmarker inte i någon större utsträckning också är värdefulla betesmarker, man kan däremot se att ekologiska gårdar ofta har värdefulla marker inom sin fastighet. Ingen skillnad i avstånd mellan brukade och obrukade betesmarker kunde ses. Signifikansen i alla tre tester undersöks även statistiskt. Enligt resultaten från denna undersökning kan man inte påvisa att ekologiska beten är bättre för den biologiska mångfalden. Man kan däremot visa att det är större chans att en värdefull betesmark är ekologisk än att den är konventionell.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)