Om Delikatessjäv och resning - Särskilt om möjligheterna att väcka talan till men för den tilltalade

Sammanfattning: Sverige är en rättsstat som bygger på många olika principer för att kunna för-säkra ett fungerade rättsväsende. En viktig sådan är principen om domens orubblighet. De domar som en domstol meddelar ska stå fast när dessa vunnit laga kraft, vilket kallas för en doms negativa rättskraft. Vidare har de mänsk-liga rättigheterna som inkorporerats i svensk lagstiftning genom EKMR en stor plats vid lagstiftningen. EKMR ska även beaktas när lagen tillämpas i praktiken samt när domar meddelas. En av de mänskliga rättigheterna som denna uppsats tar sikte på är varje individs rätt till en rättvis rättegång framför en opartisk och oavhängig domstol enligt art. 6.1 EKMR. Det är många aspekter som ska tas hänsyn till för att en domstol ska anses vara opartisk och oavhängig. En viktig beståndsdel är att en domare inte ska oberättigat förför-dela en part eller ge denna fördelar. En domare ska således inte kunna anses vara jävig i förhållande till parterna i målet. Vidare är det viktigt för rättsväsendet att samhället och medborgarna har tillit till myndigheten och att medborgarna har en vilja att följa de beslut och domar som domstolarna meddelar. För att upprätthålla denna tillit ingår det i en do-marens arbete att kunna stå till svars för sina beslut i ett ärende eller i en dom samt att inte utsätta parter i ett mål för en jävssituation. Vad som utgör en eventuell jävsituation mellan domare och eventuella parter är inte alltid givet. Det finns en gråzon vid delikatessjäv som är svår att navigera och kan leda till att domare väljer att ta det säkra före det osäkra. Det är en objektiv betraktares bedömning som ligger till grund om jäv kan anses föreligga eller inte och det är inte alltid så att en domare meddelar en potentiell jävssituation utan väljer att döma i målet ändå. Detta sker möjligen för att domaren själv inte anser att nå-gon jävsituation föreligger. Då domens negativa rättskraft och orubblighet är stark i Sverige behövs det en säkerhetsventil för de fall en möjlig jävsituation har uppdagats, domen har vunnit laga kraft och principen om domens orubblighet har trätt in. Det är i dessa fall vi har rättsinstitutet resning som är ett särskilt rättsmedel. Resning till förmån för den tilltalade och till men för den tilltalade skiljer sig åt och har sin grund i rättssäkerhetsprincipen om att hellre fria än att fälla. Det är idag inte möjligt att begära resning till men för den tilltalade på grund av domarjäv. Motiveringen till syftet med lagen är att det inte är humant att en friad person ständigt ska leva i rädsla att en sak på nytt ska kunna bli prövad efter att den blivit slutligt avgjord. Det anses inte heller vara processekonomiskt fördelakt-igt. Om det uppdagas att en domare har varit jävig efter att en dom vunnit laga kraft har idag en åklagare ingen möjlighet att överklaga domen genom resning. Att denna möjlighet saknas visar att lagstiftaren har fokuserat på den tilltalades perspektiv och inte ett potentiellt brottsoffers perspektiv. Lagstiftningen visar också på brister i upprätthållandet av likhetsprincipen efter att en dom vinner laga kraft.