Tillgänglighet i Stockholm : ett samhällsansvar och konkurrensmedel för turistiska aktörer

Sammanfattning: Tio procent av Sveriges befolkning har någon form av funktionsnedsättning. Var tionde person har alltså särskilda behov i sitt resande och är därmed beroende av att hela destinationens miljö är tillgänglig. Tillgänglighet är någonting som Stockholm Stad arbetar med då de har som mål att år 2010 vara världens mest tillgängliga huvudstad. Stockholm är en destination och en destination består av många olika aktörer, både kommersiella och icke kommersiella. Studien syftar därför dels till att undersöka om, och i så fall hur, en god tillgänglighet i Stockholm skulle påverka de enskilda turistiska aktörerna på destinationen. Studien syftar även till att undersöka vad dessa aktörer har för inställning till och motiv för tillgänglighetsanpassningar. Tillgänglighet kan studeras utifrån olika aspekter men denna studie kommer främst att behandla fysisk tillgänglighet utifrån ett etiskt och ekonomiskt perspektiv. I denna studie används en kvalitativ metod och ett hermeneutiskt synsätt. För att undersöka tillgänglighetsaspekter i turismbranschen intervjuades respondenter från Stockholm Stad, Stockholm Visitors Board, Sveriges Hotell och Restaurangföretagare, Clarion Hotel Stockholm, Hotell Birger Jarl, Nordic Light Hotel och Scandic Hotels. I studien används artiklar som behandlar etik och ansvarsfullt företagande (bland annat Corporate Social Responsibility) samt på vilket sätt tillgänglighet kan vara till godo för turismföretag och samhället. Studien presenterar även tidigare forskning som belyser betydelsen av samverkan på en destination och svårigheter i att separera destinationen och de turistiska aktörerna från varandra. Dessutom presenteras lagar och regler kring tillgänglighetsanpassning för att ge en övergripande bild av vad som lagmässigt krävs av aktörerna. Resultatet i undersökningen visar bland annat att turismföretag anser sig ta ett samhällsansvar när de gör tillgänglighetsanpassningar. Företagen vill vara etiska och tillgodose alla kunder, vilket inkluderar personer med funktionsnedsättning. Aktörerna anser samtidigt att ökad tillgänglighet skapar konkurrensfördelar då de får ett bredare kundunderlag samt bättre rykte och image genom sina anpassningar. De vill även vara affärsdrivande, det vill säga att investeringarna måste stå i proportion till kostnaderna. Med andra ord, om investeringar i tillgänglighetsanpassning inte skulle generera tillräckligt stora fördelar skulle företag inte anpassa mer än vad lagen kräver. Den etiska handlingen gällande tillgänglighetsanpassningar sker alltså inte alltid i osjälviskt syfte utan för att skapa ekonomiska fördelar genom gott rykte och bredare kundunderlag. Resultatet visar även att turismaktörerna i Stockholm skulle gynnas av att staden blev världens mest tillgängliga huvudstad. Detta skulle resultera i att staden fick fler besökare vilket i sin tur skulle ge fler affärstillfällen för de enskilda turismföretagen.