Enskilda svenska skogsägares kunskap avseende beskattning av skogsintäkter

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/School for Forest Management

Sammanfattning: Det här arbetet syftar till att undersöka kunskapsnivån kring beskattning av skogsintäkter hos skogsägare i Sverige. Det syftar även till att undersöka om det är så att kunskapsnivån skiljer sig emellan de skogsägare som de facto bor på sin fastighet, så kallade närbor, och de som inte bor på sin fastighet, det vill säga utbor. I Sverige finns det tre olika inkomstslag som en privatperson kan beröras av, dessa är inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital. En privatperson i Sverige som äger en skogsfastighet driver enligt inkomstskattelagen en enskild näringsverksamhet, vilken är en del av inkomstslaget näringsverksamhet. Denna verksamhet omfattar ett flertal regler, specifikt för skogsbruk, avseende hur beskattning, intäkter och kostnader ska behandlas. Den här rapporten kommer att behandla de skattemässiga åtgärderna betalningsplan, skogsavdrag, avskrivningar, skogskonto, räntefördelning, periodiseringsfond och expansionsfond. För att få reda på hur väl skogsägare känner till dessa regler intervjuades tolv stycken personer. Intervjuerna var strukturerade enligt en intervjumanual som grundar sig i litteratur avseende kvalitativa metoder och intervjumetodik. För att kunna göra en analys och bedömning av intervjuobjekten ställdes först ett antal bakgrundsfrågor, för att sedan övergå till ett frågebatteri kring de specifika åtgärder som berör beskattningen av en skogsägares enskilda näringsverksamhet. Vidare avslutades intervjuerna med ett par frågor om huruvida det fanns särskilda tankar bakom avverkningar på fastigheten, och om det är så att de lämnar iväg deklarationen till externa parter. Resultatet av studien visar att kunskapsnivån hos de tillfrågade var låg. De hade oftast inga djupare kunskap om de olika metoderna och saknade kunskap för att själva tillämpa dem. Analysen av resultaten visar även att utbor tenderar att ha en större kunskapsnivå än de som bor på sin fastighet. Den åtgärd som skogsägarna, oavsett kategori, enligt studien har störst kunskap om är skogskonto. De begrepp där det föreligger lägst kunskapsnivå är räntefördelning respektive expansionsfond.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)