Nyttan med SSG Entre: En utvärdering av en säkerhetsutbildnings påverkan på entreprenörers hälsa och säkerhet

Sammanfattning: Entreprenörer är idag överrepresenterade i olycksstatistiken – de skadar sig oftare och olyck-orna är allvarligare. Det finns många anledningar till detta. Bl.a. nämns att de får ta på sig far-ligare arbetsuppgifter, att de i större utsträckning saknar utbildning inom hälsa och säkerhet, och att entreprenader bidrar till komplexa ansvarsnät, som bidragande faktorer till entreprenö-rers överrepresentation i olycksstatistiken.
SSG levererar den webbaserade säkerhetsutbildningen Entre för entreprenörer inom tillverk-ningsindustrin. Konceptet har som mål att förbättra entreprenörernas säkerhet. Över 130 an-läggningar – inom bl.a. gruv-, verkstads-, och pappers- och massaindustrin – ställer idag krav på Entre och totalt har runt 110 000 entreprenörer utfört utbildningen. I dagsläget är det dock oklart exakt vilka effekter Entre har på faktorer såsom olyckor och kunskap. Syftet med detta examensarbete är att undersöka den upplevda nyttan med Entre och hoppas kunna ge svar på vilka faktorer som påverkas av utbildningen samt hur utbildningen vanligen utförs och hur den kan förbättras.
Den teoretiska referensram som legat till grund för detta arbete tar upp teorier om varför ent-reprenörer idag är överrepresenterade i olycksstatistik. Utöver detta behandlas även teorier kring kompetensutveckling; förväntade effekter av säkerhetsutbildningar och vilka faktorer som påverkar dessa effekter; samt teorier kring datorbaserade utbildningar.
Data för utredningen samlades in genom intervjuer och en enkätundersökning. Tio semi-strukturerade intervjuer genomfördes med respondenter från kravställande anläggningar och entreprenadföretag som genomgått utbildningen. Respondenterna utgjordes av arbetsledare, arbetsmiljöchefer och liknande. Varje intervju transkriberades och nyckelord och -fraser iden-tifierades. Dessa nyckelord och -fraser delades in i olika teman, varefter ett resultat kunde sammanställas och vidare analyseras.
Enkätundersökningen gick ut via mail till c:a 3000 personer och resulterade i c:a 400 svar. Frå-gorna i enkäten var utformade för att ta reda hur olika faktorer förändrats av Entre – om fak-torerna blivit sämre, oförändrade, eller förbättrade. Databearbetningen bestod i en samman-fattning av alla svar i diagram. Även bakgrundsvariabler jämfördes med andra variabler i kors-tabeller. X2-test utfördes för att fastställa eventuella statistiska signifikanser. Utöver detta har även telefonsamtal med andra kravställande anläggningar samt en NKI-undersökning (Nöjd Kund Index) utförd 2013 för SSG:s räkning, bidragit med data för examensarbetet.
Resultatet av undersökningen visade att faktorer som rör kunskap – t.ex. kunskap om ansvar och risker i arbetet – påverkats mest. Andra faktorer som beteende och attityd har också på-verkats, men i mindre utsträckning. Nyttan med Entre ansågs ligga i dess smidighet och en-kelhet samt ha fördelar vad gäller tid och ekonomi. Till nackdelar med Entre hör fusk; en, för vissa yrkesgrupper, upplevd irrelevans för utbildningstagarens arbetsuppgifter; risk för under-betoning för vissa risker; och bristen på möjlighet till kommunikation.
Entre som utbildningskrav ger upphov till komplexa situationer. Det kan dels tvinga fram en positiv förändring i hälsa och säkerhet samt försäkra de beställande företagen om att deras entreprenörer har en säkerhetsutbildning. Entre som krav kan också ha negativa konsekvenser för lärandet och riskera att Entre inte ses som en utbildning.
SSG rekommenderas fortsätta undersöka Entres effekter med mer experimentella metoder. Vidare bör vissa aspekter av utbildningens utformning ses över, såsom vidare utveckling av kunskapskontroller och vilka yrkesgruppers arbetsmoment som bör inkluderas.
Det har varit svårt att utröna Entres exakta effekter, men denna undersökning har kunnat ge en inblick i utbildningens påverkan på olika faktorer och hur den upplevs i företagen. En viss försiktighet bör iakttas vid betraktandet av resultaten från enkätundersökningen, då urvalet inte nödvändigtvis varit representativ för hela populationen och en tämligen låg svarsfrekvens erhölls.