Föräldraskap i konflikt - en studie av konfliktens följder för separerade föräldrar och deras barn

Sammanfattning: Syftet med den här uppsatsen är att belysa hur konflikten mellan separerade föräldrar påverkar den enskilda förälderns föräldraskap och vilka följderna blir för barnen. Vi har också velat ta del av separerade föräldrars erfarenheter av den hjälp som erbjudits dem och barnen i samband med föräldrakonflikten, för att få idéer till utveckling i arbetet med att stödja föräldrar och barn då föräldrarna är i konflikt. Vi har valt att göra en kvalitativ studie där vi intervjuat nio föräldrar. Urvalskriterierna var att de deltagit i samarbetssamtal eller medverkat i vårdnads, boende, och/eller umgängesutredning. För att få svar på hur konflikten påverkat det vardagliga föräldraskapet var kriteriet även att barnen skulle bo till minst hälften av tiden hos den förälder vi intervjuade. Den familjerättsliga lagstiftningen och dess förarbeten kan ses som en ram som styr barns och föräldrars rättigheter och som styr föräldrars skyldigheter i förhållande till sina barn. Det är också inom den ramen vi befunnit oss då vi analyserat den hjälp föräldrar och barn fått i samband med konflikten. De teoretiska perspektiv vi valt för vår analys är konfliktteori och konflikthantering, teoretiska tankar om föräldraskap samt den nya synen på barn och barns rätt. Vi har också analyserat vårt material utifrån tidigare forskning om konfliktens effekter på föräldrar och barn samt om hjälp i samband med föräldrakonflikter. Resultatet av vår undersökning är att konflikten haft påtagliga negativa effekter på hur föräldrarna mår och har mått. Föräldrarna anser dock att hur de själva mått inte påverkat hur de utövat sitt föräldraskap i vardagen. Genomgående är att föräldrarna tycks värja sig mot att se sin egen del i konflikten och lägger skulden på den andra föräldern. De flesta av föräldrarna anser att barnen fungerar väl utvecklingsmässigt men ser ändå att de blivit påverkade av konflikten. En del föräldrar ser inte att barnet påverkas idag men kan ha funderingar på vilka effekter konflikten får på barnet på längre sikt. Under bearbetningen av vårt empiriska material samt fördjupade litteraturstudier blev det tydligt att separerade föräldrars föräldraskap består av olika delar som vi valt att benämna det vardagliga föräldraskapet med barnet samt föräldraskapet i relation till den andra föräldern. Vår undersökning visar att den sistnämnda delen av föräldraskapet, där förhandling som kompetens är central, är starkt påverkat. Vi har kunnat urskilja några faktorer som påverkar möjligheterna till att förhandla med den andra föräldern. Vår studie visar att den hjälp föräldrar och barn fått i samband med konflikten inte kan anses vara tillräcklig, hjälpen har inte fullt ut motsvarat behoven. Vi ser att det är hjälpen avseende föräldraskapet i relation till den andra föräldern som behöver utvecklas. En större flexibilitet inom den familjerättsliga hjälpen behövs där det blir tydligare att det är det enskilda barnets respektive föräldrarnas individuella behov som ska styra vilken typ av hjälp som skall erbjudas.