Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete med ett särskilt fokus på högpresterande flickor med autism och/eller ADHD

Sammanfattning: Syfte: Syftet är att undersöka hur elevhälsans personal genom sina resonemang konstruerar sitt förebyggande och hälsofrämjande arbete med ett särskilt fokus på högpresterande flickor med autism och/eller ADHD Teori: Teorin utgår ifrån socialkonstruktionismen där bland annat Skrtic (1991), Burr (2000), Hacking (2000), Berger och Luckman (1966) samt Douglas (1986) bidragit inom området. Metod: Studien är genomförd genom en kvalitativ forskningsintervju i form av en halvstrukturerad intervju där mina frågor täcker det min studie är ämnad att fokusera på. Intervjumetoden hamnar även inom den semistrukturerade metoden där jag till en början ger informanterna breda och öppna frågor för att sedan fördjupa mig med andra relevanta frågor. Resultat: Önskan om att arbeta förebyggande och hälsofrämjande finns. Även kunskaper inom elevhälsan hur de genom reflektion, utforskande och ställa frågor kan börja se mönster och utifrån det arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Tydligt framkommer det också att tiden inte räcker till för att kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande, eller prioriteras, vilket resulterar i att fokus läggs på det akuta och åtgärdande. Det åtgärdande fokuseras på de elever som stör i klassrummet, det som syns och hörs. Elever med problemskapande problematik, utåtagerande, koncentrationssvårigheter eller elever som inte når kunskapsmålen. Ofta är det pojkar som lyfts. Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete gällande högpresterande flickor med autism upptäcks inte i den grad som elevhälsan önskar. Kunskaperna finns bland professionerna, men då mycket av tiden läggs på det åtgärdande och det som syns är detta en elevgrupp som blir svårupptäckt. Genom sitt kamouflerande och sociala benägenhet kan flickorna kopiera sina kamrater på ett sätt som medför svårigheter att upptäcka dem. Elevhälsan och pedagoger är bättre utrustade att upptäcka flickor och ADHD. Vi ser också i studien att med kunskaper om flickor och ADHD kan det förebyggande och hälsofrämjande arbetet genomföras på ett bättre sätt och därmed främja hälsa och förbygga psykisk ohälsa.