Personalrörlighet och strategisk planering inom industrin

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Stora förändringar har skett i tillverkningsindustrin sedan i början av tjugohundratalet. Företagen måste ständigt utvecklas och söka nya sätt att organisera sig för att kunna vara konkurrenskraftiga i dagens globala marknad. Detta föder nya problem och frågor om hur de kan vara kostnadseffektiva och ha en personalflexibilitet som följer volymsvängningarna. Det har funnits bra uppföljningar och kostnadskontroller på kollektivsidan, men inte på tjänstemannasidan. Detta väcker två frågor. Hur personalrörlighet strategiskt planeras i de undersökta företagen? På vilket sätt strategisk behandling skiljer tjänstemän från kollektivarbetare?Syfte: Huvudsyftet var att belysa strategisk planering inom personalrörlighet i tre företag (Se 2.1).Ett delsyftet var att identifiera på vilket sätt strategisk planering påverkas av personalkostnader. Ett andra delsyfte är att belysa vilka andra informationskällor som tillämpas i strategisk planering.Avgränsningar: Studien fokuserar sig på strategisk planering av rörlighet på tjänstemannasidan i tillverkningsindustrin. Det lades ingen fokus på skillnader mellan fastanställda och inhyrda både när det gäller tjänstemän och kollektivarbetare. Empiriska data hämtades från intervjuer med ledande befattningar inom Ericsson AB, Volvo AB och Assa Abloy. Studien utgår från antagande att volymförändringar översätts i strategisk planering av personalrörlighet. Vidare utgår studien från antagande att kostnadsinformation tillämpas vid planering av tjänstemannarörlighet.Metod: Metoden som användes var av kvalitativ art. Ostrukturerade intervjuer har använts för att få fram primärdata. Förutom kvalitativ data har även kvantitativ data använts för att bättre kunna se rörlighetsskillnader mellan tjänstemän och kollektivarbetare i olika volymer.Resultat och slutsats: I studiens resultatdel framkommer det att faktorer som påverkar strategisk planering av personalrörlighet är volymförändringar och de höga kostnaderna vid låga volymer. För att eliminera de stora kostnaderna som uppstår vid låga volymer vill företagen produktionseffektivisera och kostnadseffektivisera även på tjänstemannasidan och genom detta få tjänstemännen rörliga. Studien har även kommit fram till att vid volymförändringar är tjänstemännen inte rörliga i förhållande till kollektivarbetare. Anledning till skillnaden i strategiska behandlingen är tjänstemännens roll, deras komplexa arbetsuppgifter och den kompetens de besitter vilket skiljer sig från den roll kollektivarbetarna har. Tjänstemän jobbar med långsiktiga mål vilket gör de svårare att ersätta och svårare att bli rörliga. Företagen tar även hänsyn till andra faktorer så som samhällsfaktorer, etiska faktorer och externa faktorer. När företagen tar till åtgärder och effektiviserar och har en slimmad organisation påverkar detta samhället.Externa faktorer gör att företagen har vissa kostnader och inte kan varsla hur som helst.Studien har bidragit med följande punkterV1. Kostnadsmodeller används inte i strategisk planering och strategiska beslut gällande personalrörlighet.2. Ur strategiskt planeringsperspektiv behandlas tjänstemän och kollektivarbetare olika.3. Argumenten för tjänstemän är baserad på deras erfarenhet och utbildning.4. Strategiska beslut är även baserade på etiska frågor så som att:A. Företagen har en ambition att upptäcka volymsvängningar i marknaden långt innan det påverkar den operativa aktiviteten i företaget för att kunna agera och informera i god tid innan det händer.B. Ericsson har en ambition att omplacera tjänstemän inom produktion och skapa relation mellan tjänstemannasidan och kollektivsidan.5. Det är svårt att bevisa att företagen i studien bara har vinstmaximering som strategi. De måste också ta hänsyn till etiska frågor.Förslag till fortsatt forskning: Företag saknar kostnadsmodeller för strategisk planering inom personalrörlighet. Företagen bör därmed bli mer konkreta gällande tjänstemannakostnader. Framtida studier bör göras i företag som har utvecklat personalredovisning både när det gäller kollektivarbetare och tjänstemän och studera hur de företagen använder sig av detta.