Det kost(ar) : En undersökning om den ohälsosamma kärleken till kosten

Sammanfattning: Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa ser på undervisning om kost i relation till hälsa. Följande frågeställningar formulerades: Hur uppfattar lärare elevernas kunskap om och relation till mat? På vilket sätt appliceras kost i undervisningen? Vad vill lärare i ämnet Idrott och Hälsa uppnå med kostundervisningen? Metod: Studien har följt en kvalitativ karaktär med intervju som metod. Fyra lärare som är verksamma på olika högstadier och gymnasier i Stockholms län har muntligt svarat på ett i förväg bestämt frågeformulär där de getts möjlighet att individuellt uttrycka huruvida de ställer sig i frågan hur kostaspekten kommer till uttryck i deras undervisning. Som teoretisk utgångspunkt har studien utgått ifrån ett läroplan- och ramfaktorteoretiskt mönster. Resultat: Det framkommer ett splittrat synsätt på elevers kunskapsnivå till mat. Majoriteten av lärarna upplever att de står okunniga till hur elevernas relation till mat ser ut. Trots detta påvisas en slags omedveten kunskap då lärarna väljer att i sin undervisning integrera den stora bredden av vad allt som kost kan innebära. Ett gemensamt fokus ligger på träningslära, snarare än näringslära. Hur detta appliceras skiljer sig åt mellan lärarna där det antingen sker i teoretiska eller praktiska sammanhang eller både och. Vad de till slut vill uppnå är också ett enhetligt synsätt där kost ska för eleverna vara något enkelt och inse att kosthållning är ett nödvändigt livsuppehälle för god hälsa. Med god hälsa menas i detta fall att man mår bra psykiskt, fysiskt och socialt. Slutsats: Min slutsats är att idrott och hälsa går mer från att vara ett praktiskt ämne till ett kunskapsämne. Dock kan tyckas att de nya styrdokumenten kunnat vara mer specifika i hur momenten ”Hälsa” bör appliceras eftersom dess innebörd är så mångfacetterad. Undervisning om kost har fortfarande idag en liten roll i undervisningen och det beror utifrån dessa resultat på tid och det lilla tolkningsutrymmet kosten tillskrivs. Enbart en av lärarna utför ett kontinuerligt samarbete med övriga ämnen som berör kosthållning vilket kan tyckas ska tillämpas på samtliga skolor i landet då eleverna då får med sig den breda kunskapen.