Demokratisk medvetenhet & medborgarskapande - en undersökning utifrån elevernas perspektiv

Sammanfattning: Med den snabbföränderliga världen i åtanke och med hänsyn till olika utmaningar som påverkar det svenska samhället idag såsom extremismen, rasismen, digitalisering, klimatförändringar med mera är det aktuellt att undersöka elevers kunskaper, upplevelser och uppfattningar om demokrati och medborgarskapande. Eleverna som är framtida medborgare, måste få den bildning som behövs för att tillgodose det svenska samhällets demokratiska uppdrag och behov, i syfte till att klara och ta sig an utmaningarna och stärka och utveckla demokratin. Syftet är att undersöka en grupp åttondeklasselevers kunskaper och förhållningssätt till demokrati och medborgarskapande på fyra olika skolor i Helsingborg och Malmö. Dessutom hur eleverna uttrycker sig gällande sina upplevelser av demokrati i skolan. Arbetet undersöker även om vissa variabler, som genus, modersmål och att vara nyanländ, har en betydelse angående elevers uppfattningar och upplevelser gällande demokrati. Under arbetets gång har det blivit aktuellt att kontakta de aktuella skolornas rektorer för att ta reda på skolans inställning till elevernas möjliga rättigheter. Arbetet utgår från elevers perspektiv men är även en vägledning till andra aktörer i skolan såsom lärare och skolledning, så att alla i skolan kan dra nytta av resultaten för att belysa olika viktiga frågor, i syfte till att utveckla demokrati och medborgarskapande i skolan som åligger skolans uppdrag. Arbetet har tre frågeställningar och den första undersöker vilka kunskaper och uppfattningar om demokrati varje grupp visar i de aktuella skolorna i årskurs åtta. Den andra frågan är att undersöka hur dessa elever upplever demokrati och sitt eget inflytande på skolan och hur respektive skola ser på elevers möjliga rättigheter. Den tredje frågan undersöker om det finns mönster i våra resultat som pekar mot skillnader på elevers kunskaper och uppfattningar gällande demokrati och medborgarskapande, med avseende på olika variabler. Variabler som undersöks är genus, modersmål och nyanlända. För att bearbeta dessa frågor använder vi oss av en kvantitativ enkätundersökning och en kvalitativ intervjuundersökning. Enkäten delas ut i en digital form i skolorna där elevunderlaget och geografin skiljer sig där två skolor är i Malmö och två är i Helsingborg. En skola i varje stad har flest elever med andra modersmål än svenska. Intervjuerna riktar sig till elevrådet i årskurs åtta på de aktuella skolorna. En teoretisk referensram och tidigare forskning om ämnet banar vägen för undersökningarna. Här lyfts en historisk överblick fram om skolans demokratiska uppdrag såsom även en tidigare undersökning. Teorin belyser även litteratur som tar upp världens föränderligheter de sista 20-30 åren och hur dessa förändringar skapar ett behov av att se pedagogik och utbildning i ett nytt ljus och på nya sätt i ett demokratiskt samhälle. Efter detta presenteras resultaten på de kvantitativa och kvalitativa undersökningarna. Till exempel visar enkätresultaten att eleverna har god förståelse gällande allmänna kunskaper om demokrati men de visar olika uppfattningar när det gäller deras inflytande i skolan. Resultaten utifrån olika variabler visar varierande uppfattningar och upplevelser trots att man kan konstatera att elever med svenska som modersmål visar bättre förståelse gällande allmänna kunskaper om demokrati i skolan. När det gäller elevers upplevelser och relationer med lärarna får vi också varierande resultat. Utifrån enkätundersökningens öppna fråga går det att uppmärksamma att nästintill hälften av alla elever uppger att de inte upplever, delvis upplever eller inte vet om de upplever demokrati i skolan. Efter enkätens resultat presenteras intervjuernas resultat där det går att konstatera att de skolor som omfattar mest elever med annat modersmål inte har ett fungerande elevråd jämfört med skolor där flest elever har svenska som modersmål.