Läxa - Vad styr? En studie i makten kring läxor

Sammanfattning: Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka makten kring läxan och hur läxan kan påverka människor. Jag vill också undersöka hur läxan framställs och bibehålls i dagens läxdiskurser. Teori: I den här uppsatsen studerar jag hur läxan och dess normer kan uppfattas ur ett maktperspektiv. Foucaults perspektiv på hur sociala fenomen skapas i och genom diskurser är centrala i uppsatsen. Jag studerar Foucaults syn på hur makten i dagens samhälle har flyttats från makthavarna till att individerna styr sig själva. Därför behöver makten olika tekniker och strategier för att disciplinera och styra. Läxans historik och direktiv i läroplaner och skollagstexter använder jag också som grund för förståelsen av materialet. Metod: Jag använder en kritisk samhällsvetenskaplig metod som ansats i uppsatsen. Mitt material, som jag behandlar med hjälp av diskursanalys, består av bloggar och kommentarer från artiklar i nättidningar. Jag använder också artiklar från tidningar och Internet. Dessutom har jag gjort ett antal ostrukturerade intervjuer och observationer. Resultat: Det är föräldern som är i centrum i diskurser kring läxa. Lärare och elever är andra huvudaktörer kring läxan. Eleven tar lite plats i de diskurserna om läxa jag kommit i kontakt med i min undersökning. En dominerande norm med läxan tycks vara att den är ett förgivet taget fenomen som är skyddat av diskurser, vars innehåll bärs upp av alla aktörer som verkar kring läxan. Läxan diskuteras i undersökningar och i media utan att begreppet nyanseras. Det tycks vara gamla normer om läxa från tidigare läroplaner som används som argument till varför och hur läxor skall användas i kombination med att vår nuvarande läroplan inte skriver något om läxa. Läxan tycks vara ett ämne som används i politiken vilket kan ha inflytande på läxans diskurser. Makten kring läxans berättigande kan tyckas vara så fast att när olägenheter kring läxan uppstår förändrar man inte läxan. I stället hittar man nya vägar utanför skolan för att lösa problemet. Ett sådant sätt kan vara det aktuella ämnet i diskurser om läxa just nu som handlar om utomstående läxhjälp. Man kan uppfatta att läxan används som teknik för att disciplinera föräldrar till att ta ansvaret för sina barns skolframgång. Bestraffning för de föräldrar som inte lyckas kan vara dåligt samvete och känsla av misslyckande. Elever kan med läxans hjälp disciplineras till att bli lydiga och nyttiga samhällsmedborgare som tar ansvar för sig själva. Bestraffning för de som inte lyckas kan vara risken att bli exkluderad. Diskussioner om läxans pedagogiska värde och effekter tycks inte vara vanligt förekommande i diskurser om läxa.