Teater genom lajv genom teater genom lajv genom… : Teaterpedagogers syn på användandet av lajvpraktiker i teaterundervisning.

Detta är en Kandidat-uppsats från Örebro universitet/Musikhögskolan

Sammanfattning: Föreliggande uppsats syfte är att synliggöra teaterpedagogers syn på sin erfarenhet av lajv i relation till teaterundervisningen. Genom kvalitativa intervjuer har tre teaterpedagoger intervjuats som alla ser att deras teaterundervisning har påverkats av deras lajverfarenhet. Övergripande resultat i studien är att flera lajvpraktiker kunnat infogas i teaterundervisningen och understödja kvalitéer och processer kring kollaborativt skapande, rollarbete och reflektionsarbete. Fyra praktiker lyfts. Mini-lajvande är en praktik pedagogerna använder där eleverna lämnar teatermanuset och utforskar nya situationer med sina karaktärer. Den dramaturgiska principen ”play to lose” används för att eleverna ska skapa intressant dramaturgi och öppna situationen för andra elever att kunna delta. Ett slags transparensarbete beskrivs inspireras av lajvets form där eleverna får insyn i pedagogens planering och medkonstruerar sina kunskaper och lektioner. Pedagogerna arbetar även kring elevernas känslor för att omhänderta starka reaktioner i läromomenten och för att eleverna ska lära sig skilja mellan känsloreflektioner och gestaltningsreflektioner. Teaterklassrummet har även analyserats som en läromiljö med informella och formella kvalitéer, vilket blir en möjlig förklaring för varför lajvpraktikerna stundvis kan infogas sömlöst i teaterundervisningen, och varför stora hinder ibland uppstår. Resultaten sätts i relation till tidigare forskning i lajv- och teaterundervisningsfälten, och vidare diskuteras resultatet. För det första diskuteras huruvida lajvet introducerar helt nya praktiker, eller om praktikerna snarare sätter form för redan befintliga praktiker. För det andra diskuteras varför vissa väletablerade lajvpraktiker inte återfinns i informanternas beskrivningar. För det tredje lyfts huruvida teaterläromiljön ska anta flest formella eller informella kvalitéer, och om läromiljön har en unik möjlighet att vara dynamisk.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)