Effekterna av en sammantagen och allsidig bedömning: En kombinerad dokumentanalys och enkätundersökning om Ämnesbetygsreformens princip för betygssättning

Sammanfattning: Föreliggande examensarbete grundar sig på den nya principen för betygssättning som infördes i samband med riksdagens klubbande av Ämnesbetygsreformen den 23 februari 2022. Syftet med arbetet var att ta reda på vilka intentioner som låg bakom den nya principen för betygssättning och vilket effekt den nya principen har och har haft för svensklärares bedömningsarbete. För att uppnå syftet kombinerades två metoder bestående av en diskursanalys som tillämpades på politiska dokument kopplade till beredningen och införandet av den nya principen för betygssättning, och en kvantitativ enkätundersökning riktad till svensklärare verksamma i årskurs 7–9 och på gymnasienivån. Metoden konstruerades i två steg, vilket innebär att resultaten från dokumentanalysen utgjorde grunden för utformningen av enkätens frågebatteri. Resultaten analyserades och diskuterades utifrån examensarbetets läroplansteoretiska ramverk, enligt Wahlströms (2023) beskrivning av kunskapsfältet, samt tidigare forskning om svensklärares bedömningspraktiker, professionell autonomi, likvärdig bedömning och betygsinflation. Undersökningen visade att den nya principen för betygssättning har inneburit en utökning av lärares professionella autonomi på bedömningsområdet och att reformen inte har inneburit någon betydande minskning av svensklärares arbetsbelastning. Därtill visar undersökningen att hindren för likvärdighet och riskerna för betygsinflation ökat med anledning av reformen, vilket medför ett ökat behov av likvärdighetssäkrande insatser för att stötta lärare i tillämpningen av de nya bestämmelserna.