Växtkraft : ett gestaltningsförslag för Järåskolans utemiljö

Sammanfattning: Mitt examensarbete är en del i förslaget “Alternativ Järåskolan - Vi ska ha Sveriges bästa skola“ och bottnar i den konflikt som blossade upp i min hemkommun Ragunda under våren 2012. Kommunen ville spara pengar genom att centralisera tjänster så som vård och skola, något som skulle leda till att Järåskolan i Bispgården skulle läggas ned och flyttas till grannbyn Hammarstrand två mil bort. Den nära skolan har många fördelar så som möjlighet att motverka den rådande trenden av ökad stillasittande bland unga, vara en skyddad utemiljö så barnen kan leka fritt och främja en “aktiv transport” till och från skolan. Målet med examensarbetet var att skapa ett gestaltningsförslag för Järåskolans skolgård genom att svara på frågeställningen: Hur kan en skolgård gestaltas för att stimulera användande och tydliggöra skolans roll som nav i samhället? Jag använt mig av en litteraturundersökning med ledorden leka, lära och växa, inventering, analyser (Lynchanalys, Grahns sju karaktärer och SWOT) samt en brukarmedverkan i form av en gåtur med efterföljande återkoppling med Järåskolans elever och lärare. Detta resulterade i gestaltningsförslaget Växtkraft som är ett trebenat begrepp och svarar på frågeställningen genom samarbete, vegetation och ökad användning. Konceptet som används i gestaltningen innebär en möjlighet att på ett stiliserat och koncentrerat sätt uppleva det omkringliggande landskapet genom tre karaktärsområden som jag valt att kalla “De böljande bergen”, “Den mänskliga närvaron” och “Den täta skogen”. Dessa karaktärsområden gör skolgården till en plats som under skoltid sporrar nya sätt att lära och lära ut, ger kreativa skoldagar, möjligheter till utvecklande lek och en känsla av att det är roligt att gå till skolan för både elever och lärare. Utanför skoltid kan platsens målpunkter nyttjas av hela samhället för olika aktiviteter samtidigt som skolgården också ger möjlighet till en arkitektonisk upplevelse med rekreativa värden. Detta, tillsammans med det vägnät som tillgängliggör skolgården och omkringliggande målpunkter, stärker skolans roll som nav och genererar växtkraft i samhället för en framtida utveckling istället för avveckling. Vid återkopplingen med elever och lärare på Järåskolan var de enat positiva till gestaltningsförslaget och jag anser att en kontinuitet i samarbete mellan elever, lärare, skolan och resten av samhället vore optimalt för skolgårdens framtid. Detta både för att genomföra projekt som exempelvis trädplanteringar och skötselåtgärder men i förlängningen även för att befästa skolan som en självklar plats i samhället.