Bollspel i idrottsundervisningen på gymnasiet : en kvalitativ undersökning om hur lärare resonerar kring bedömning samt användandet av bollspel

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Linnéuniversitetet/Institutionen för idrottsvetenskap (ID); Linnéuniversitetet/Institutionen för idrottsvetenskap (ID)

Sammanfattning: Detta är en studie som handlar om hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet resonerar kring bedömning av bollspel. Tidigare forskning som har gjorts inom fältet visar en mer allmän bild av vad lärare anser vara viktig kunskap vid bedömning i idrott och hälsa. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet resonerar kring bedömning av bollspel samt hur de motiverar användandet av det. För att svara upp till studiens syfte har följande frågeställningar utformats: Hur tolkar lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet begreppet kroppslig rörelseförmåga? Hur motiverar lärare i idrott och hälsa på gymnasiet användandet av bollspel i undervisningen? och skiljer sig bedömningen av bollspel utifrån lärarens bakgrund och i så fall på vilka/vilket sätt återspeglas lärarnas erfarenheter och bakgrunder kring bedömning i bollspelsundervisningen? För att genomföra studien har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex lärare i idrott och hälsa på gymnasiet med olika bakgrunder inom bollspel. Resultatet av studien visar att endast två av lärarna använder bollspel som ett bedömande moment och använder matriser när de bedömer sina elever. Övriga lärare använder bollspel som verktyg, morot samt vid situationsbaserad undervisning. Trots detta tycks ändå de lärarna bedöma bollspel men utifrån sin magkänsla. I frågan vilka egenskaper lärarna tittar på när de bedömer bollspel är det ett brett spektra av olika fysiska kvaliteter, vissa mer allmänna, vissa mer konkreta mot aktiviteten.Vad gäller begreppet kroppslig förmåga råder det stor osäkerhet kring vad det egentligen innebär. Samtliga sex lärare gav sex olika förklaringar när de ombads förklara vad kroppslig förmåga betydde för dem. De med bollbakgrund var mer konkreta och riktade mot aktiviteterna när de definierade kroppslig förmåga i relation till bedömning av bollspel, jämfört med de utan bollbakgrund som hade en mer allmän bild. Resultatet har analyserats med hjälp av Lindes läroplansteori samt Bourdieus teorier om kapital, habitus och socialt fält.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)