Värderas skolkvalitet på bostadsmarknaden? En hedonisk studie av småhuspriser i Stockholms kommun

Sammanfattning: Den hedoniska prissättningsmodellen används ofta i den ekonomiska litteraturen för att undersöka och förstå prisbildningen av bostäder. Hur skolkvalitet yttrar sig i bostadspriser har fått allt mer fokus på ett internationellt plan, men i Sverige är forskningen begränsad. Denna studies syfte är att identifiera ett potentiellt statistiskt samband mellan skolkvalitet, mätt som medelbetyg i årskurs nio, medelbetyg på nationella proven i årskurs sex, andelen som uppnått samtliga kunskapskrav samt antalet elever per lärare, och småhuspriser i Stockholms kommun. Urvalet består av 1005 småhusförsäljningar år 2019. Observationerna särskiljs efter deras postnummer varpå varje postnummer tilldelas en skola. I studien inkluderas enbart grundskolor och samtliga mått på skolkvalitet är hämtade från Skolverkets databas. Studien visar att det finns ett statistiskt signifikant och positivt samband mellan andelen elever som uppnår samtliga kunskapskrav och småhuspriser. För medelbetyg i årskurs nio och medelbetyg på nationella proven i årskurs sex är sambandet icke-linjärt och uppvisar först positiva effekter omkring variablernas medelvärden. Elev per lärare-måttet visar sig insignifikant i våra skattade modeller. Slutsatsen är i linje med tidigare forskning - det finns ett samband mellan skolprestationer och småhuspriser i Stockholms kommun, men frågan huruvida sambandet är kausalt eller inte går att föra en vidare diskussion om. Detta eftersom det på den svenska bostadsmarknaden finns indikationer på att sambandet är omvänt. Däremot kan resultatet likställas med äldre forskning som talar för att det finns en skolkvalitetspremie som betalas av hushållen i områden där skolkvaliteten överstiger genomsnittet.