Upplevelsen av digitala kommunikations- och samarbetsplattformar : En kvalitativ studie mot ett mjukvaruföretag

Sammanfattning: Som en effekt av COVID-19 pandemin har preferenserna kring arbetssättet förändrats. Det finns ett ökat behov hos medarbetare att arbeta flexibelt och för att bemöta detta har organisationer infört hybridarbete inom verksamheten. För att hybridarbete ska fungera är digitala plattformar väsentliga då de kan användas för kommunikation och erbjuda funktioner för att upprätthålla engagemang och välmående. Medarbetare som använder digitala plattformar kan interagera med dem på olika vis då de kan ha skilda mål att uppnå. Detta kan i sin tur leda till att anställda uppfattar olika möjligheter med samma tekniska objekt. Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse kring digitala plattformar och dess roll vid ett hybridarbetssätt, samt hur verktygen påverkar arbetssättet hos medarbetare från olika avdelningar. För att besvara syftet har följande frågeställningar tagits fram: 1. Vilka möjligheter och begränsningar upplever medarbetare med digitala plattformar i förhållande till deras hybridarbetssätt? 2. Vilka likheter eller skillnader finns mellan avdelningar i relation till upplevda möjligheter och begränsningar? För att försöka besvara frågeställningarna genomfördes en litteraturgenomgång och en kvalitativ ansats applicerades med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fyra respondenter från olika avdelningar inom ett mjukvarubolag, som visades använda Microsoft Teams som digital plattform. Studien tillämpade affordance theory för att belysa möjligheter och begränsningar som medarbetare från olika avdelningar uppfattar med Microsoft Teams. Studien resulterade i att tre möjligheter och fem begränsningar kunde identifieras med Microsoft Teams. Microsoft Teams erbjuder möjligheter i form av interaktiva möten, delning och mottagning av information och kunskap samt att visa tillgänglighet. Begränsningarna som identifierades baseras på prestanda, att hitta information, brist på funktionalitet, uppkoppling och inlärningskurva. Studien kunde även identifiera likheter och skillnader mellan medarbetarna, däremot kan de baseras på andra faktorer än att personerna arbetar inom olika avdelningar.