Energikartläggning och förbättringsförslag för lättbetonghus i Mellansverige

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Gävle/Energisystem och byggnadsteknik

Sammanfattning: Energieffektivisering inom bostäder är viktigt för att nå bestämda mål inom den Europeiska unionen, däremot kommer inte en bostadsägare att investera i energieffektiva åtgärder om de inte är lönsamma. Detta arbete kommer att undersöka energibesparingen och lönsamheten av att införa olika förbättringsåtgärder på ett lättbetonghus i Söderhamn vilket är studieobjektet i arbetet. Syftet är att undersöka byggnadens energibalans och hur olika åtgärder påverkar energianvändningen, upplevelsen av inomhusklimatet och driftkostnaden. Studieobjektet genomgick en energikartläggning för att sedan undersöka olika förbättringsåtgärder. Kartläggningen var utförd med simuleringsverktyget IDA Indoor Climate and Energy för att konstruera en referensmodell som inkluderade alla insamlade data från studieobjektet. Tidigare forskningsstudier inom området användes som vägledning till val av förbättringsåtgärder på studieobjektet. Energiförändring utav åtgärderna användes sedan i en kostnadskalkyl som var utförd med annuitetsmetoden för att åstadkomma den årliga kostnadsbesparingen vid installation för var och en av åtgärderna. Koldioxidhalten mättes i början av projektet för att undersöka luftkvalitén i byggnaden och om den behöver åtgärdas. Studieobjektets primärenergital blev 148 kWh/(m2·år) vilket var 43 % högre än Boverkets byggreglers energikrav för småhus. Byggnadens värmebehov var 18 209 kWh/år och kunde minskas med 42,7 % vid installation av ett åtgärdspaket och då var primärenergitalet 109 kWh/(m2·år). De tre mest energieffektiva åtgärder var att tilläggsisolera ytterväggar, isolera taket och minskning av inomhustemperaturen. Den mest kostnadseffektiva av enskilda åtgärder var att isolera taket ifall övervåningsutrymmet utnyttjades och att isolera källaren var den minst lönsamma av besparingsåtgärderna. Ventilationsproblemet i byggnaden kunde åtgärdas med installation av ett FTX-system som använder luftflödet 0,35 l/(s·m2) och 0,1 l/(s·m2) när inga personer är i byggnaden. Att komplettera uppvärmningen med en värmepump var en lönsam investering men ökade primärenergianvändningen och gör byggnadens energisystem mer komplext. Det rekommenderas att isolera klart taket ifall boende har intresse av att utnyttja övervåningsutrymmet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)