Något vi helst inte pratar om : En kvalitativ studie av professionellas upplevelser av att arbeta med kvinnor och flickor som har utsatts för könsstympning

Sammanfattning: Syftet med vår studie var att analysera de professionellas upplevelser av att arbeta med kvinnor och flickor som har blivit utsatta för könsstympning. Mer ingående studeras vad de professionella upplever är deras skyldighet, vilka utmaningar man ställs inför samt vad man som professionell anser behöver utvecklas i arbetet mot kvinnlig könsstympning. I studien har nio kvalitativa intervjuer genomförts med personer som genom sin profession kommer i kontakt med kvinnor och flickor som blivit könsstympade. Där exempelvis socialsekreterare, skolkurator och sjuksköterskor har medverkat. Det insamlade materialet har därefter analyserats utifrån teoretiska perspektiv och begrepp som systemteori, genusperspektivet och stigma. Resultatet visar att i arbetet med kvinnlig könsstympning upplever de professionella sig ha en roll att som skyldighetsbärare tillgodose kvinnors och flickors mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Vidare visar studien att det finns viss osäkerhet hos professionella då könsstympning ses som obekvämt och känsligt att prata om. Flera har upplevt en rädsla för hur målgruppen ska reagera när problematiken framförs. Det har även beskrivits som en svårighet att hantera de känslor som uppstår i arbetet, känslor som ilska, sorg och frustration. Samtidigt behöver den professionella möta målgruppen och medföljande kultur på ett respektfullt och ödmjukt sätt för att i sin tur minimera risken av stigmatisering. Flera av intervjupersonerna upplever även att arbetet som idag sker ligger på en eldsjäls nivå, problematiken anses därför behövas lyftas från personbundet arbete till myndighetsnivå. Myndigheterna måste därmed bli mer insatta och det behövs mer resurser samt kunskap till de som arbetar med kvinnor och flickor som blivit könsstympade.