Klimatpåverkan från hanteringen av hushållsavfall i Gästrikeregionen under perioden 1991–2016

Sammanfattning: Likt andra kommunala avfallsaktörer i Sverige har Gästrike återvinnare under de senaste åren implementerat åtgärder för att klättra uppåt i avfallshierarkin och minska miljöpåverkan från avfall. Det saknas en kvantitativ longitudinell studie som visar klimatnyttan med dessa åtgärder. Vilken förändring av miljöpåverkan går att kvantitativt påvisa? Hur effektiva har åtgärderna varit och varför? Det övergripande syftet med denna studie är att utvärdera miljöpåverkan från avfall som samlas in i Gästrikeregionen och hur det har utvecklats över tid. Slutligen formuleras rekommendationer för minskad miljöpåverkan från avfall. Klimatpåverkan från avfallshantering beräknades med hjälp av avfallsstatistik kombinerat med livscykeldata erhållet genom litteraturstudie över tidigare genomförda studier om avfallshanteringens klimatpåverkan. Studiens geografiska avgränsning täcker in områdena för den kommunala avfallshanteringen i Gävle kommun samt Gästrike Återvinnare som täcker kommunerna Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby. Den miljöpåverkanskategori som valts i denna studie är potentiellt bidrag till global uppvärmning. Detta uttrycks i koldioxidekvivalenter (CO2e). Studien avgränsas till statistik från åren 2001 till 2016 och avfallsfraktionerna säck- och kärlavfall, brännbart restavfall, matavfall, förpackningar, wellpapp samt el-avfall. Under den undersökta tidsperioden gick klimatpåverkan från de undersökta fraktionerna från ett nettovärde på 78 kg CO2e per person år 1991, det vill säga att emissionerna från avfallsbehandlingen var större än de potentiellt undvikna emissionerna från alternativ produktion av material och energi. År 2016 var nettovärdet -100 kg CO2e per person år, den potentiellt undvikna klimatpåverkan översteg påverkan som hanteringen orsakar. Den viktigaste förändringen i avfallshanteringen i avseende på klimatpåverkan var upphörandet av deponering av blandat hushållsavfall. Av stor betydelse var också den utökade materialåtervinningen av tidningar, förpackningar och el-avfall. En känslighetsanalys genomfördes där ett scenario där alternativa livcykeldata för klimatpåverkan provades för de fraktioner som har störs påverkan på resultatet. Utifrån resultatet från känslighetsanalysen går det att bekräfta att avfallshanteringssystemet har uppnått lägre klimatpåverkan under perioden. Dock kan denna studie inte med säkerhet säga om nettovärdet för avfallshanteringens klimatpåverkan nått negativa värden eller ligger nära noll. Förbudet av deponering av brännbart hushållsavfall och införandet av producentansvar har båda visat sig vara effektiva styrmedel för minskad miljöpåverkan från avfall. Trots förbättringarna går det att notera att de största volymmässiga förändringarna skett i avfallshierarkins lägre steg. En viktig utmaning inom avfallshantering är att hitta och implementera effektiva åtgärder för avfallshierarkins översta steg.