Hälsa i rörelse : Känslor kring att genomföra en genetisk testning ger hälsokorset ett ansikte

Sammanfattning: Hela det mänskliga genomet var sekvenserat i april 2003 och sedan dess har utvecklingen av genetisk testning avancerat snabbt. Sjuksköterskor kan komma att ha en central roll gällande att informera personer kring den genetiska testningen, rådgiva personer som genomgår genetisk testning och hjälpa dem att tolka resultaten. Genom att beskriva personers känslor kring att genomföra genetisk testning kan sjuksköterskor få hjälp till en ökad förståelse. Syftet var därför att beskriva personers känslor kring att genomföra en genetisk testning för genetiskt betingade sjukdomar med en möjlig dödlig utgång. För att få en överblick av det aktuella forskningsläget genomfördes en systematisk sökordsbaserad litteraturöversikt. Totalt tolv artiklar granskades och kodades. Resultatet presenteras i fyra teman: Rädsla och lättnad, som handlar om rädsla för sjukdomen, oro och ångest men också lättnaden när resultatet var negativt; Ovisshet kring hanterandet, där känslor av frustration, chock och orättvisa framkom men även förväntningar inför resultatet; Hopp och hopplöshet, vilket syntes som hopp inför framtiden och personlig kontroll samt en känsla av att vara besegrad, maktlös och förrådd; samt Gemenskap och utanförskap inom familjen, som uppstod i relation till andra där känslan av att vilja dölja samt behov av stöd var framstående. Då hälsa är vårdandets mål diskuteras resultatet utifrån Katie Erikssons hälsokors samt i förhållande till hälsa som rörelse. Ytterligare forskning och utbildning krävs för att sjuksköterskor ska erhålla kunskap om personcentrerat vårdande genom processen av genetisk testning.