So FaR So Good! : Hälsopedagoger kontra hälso- och sjukvårdspersonals påverkande roll i arbetet med fysisk aktivitet på recept.

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka för- och nackdelar med arbetsmetoden fysisk aktivitet på recept (FaR) inom hälso- och sjukvården. Syftet är också att jämföra vilken kunskap hälso- och sjukvårdspersonal, det vill säga fysioterapeuter, läkare och sjuksköterskor, kontra hälsopedagoger har om FaR. Studien undersökte även huruvida hälso- och sjukvårdspersonalens egen fysiska aktivitetsnivå påverkar förskrivningen av FaR. Metod En kvantitativ undersökning gjordes på 38 deltagare. Av alla deltagare var 15 fysioterapeuter, 10 sjuksköterskoroch 7 hälsopedagoger och 6 läkare. Deltagarna besvarade en enkät som omfattade frågor om upplevda för- och nackdelar med FaR som arbetsmetod, sin egen fysiska aktivitetsnivå samt kunskapsfrågor. Resultatet jämfördes sedan mellan och inom de olika yrkesgrupperna. Resultat Studien kunde inte påvisa någon statistisk signifikant skillnad mellan hälso- och sjukvårdspersonalens grundläggande kunskap om FaR kontra hälsopedagogernas, med de använda frågorna. Studien resulterade i en hög andel förskrivare av FaR som också uppfyllde den fysiska aktivitetsnivån. Att en hög aktivitetsnivå skulle påverka förskrivningen av FaR positivt går dock inte att säga då några orsakssamband inte hittades. Bland alla enkätdeltagare fanns en gemensam åsikt om att FaR var en betydelsefull metod inom vårdarbetet. En upplevelse av bristande kunskap inom olika delar av FaR fanns hos respektive yrkesgrupp. Slutsats I dagens läge får inte hälsopedagoger förskriva FaR, men de har en positiv inställning till metoden samt besitter samma kunskapsnivå som hälso-och sjukvårdspersonal. Samtidigt fanns en bristande kunskap om samverkan mellan olika aktörer inom hälso- och sjukvården. Hälsopedagogens roll i vården bör belysas och bli mer betydande och tydlig, vilket den inte är idag. Kunskapen om samtliga delar inom FaR (FYSS, patienten i fokus, skriftlig ordination, samverkan samt uppföljning) bör förbättras.