Utvärdering av reformen om mark- och miljödomstolar – Jämförelse av fastighetsmål före och efter reforme

Sammanfattning: Reformen om att inrätta mark- och miljödomstolar började gälla den 2 maj 2011. Den innebar bland annat en sammanslagning av fastighetsdomstolar, miljödomstolar och ärenden enligt plan- och bygglagen som tidigare prövades i förvaltningsrätten. Regeringens syfte med reformen om att inrätta mark- och miljödomstolar var att förenkla, samordna och effektivisera handläggning och domstolsprövning. Genom att fastighetsdomstolarna ersattes av mark- och miljödomstolarna ansvarar de numera för överklagade beslut i lantmäteriförrättning enligt bland annat fastighetsbildningslagen, anläggningslagen och ledningsrättslagen. Beslut i lantmäteriförrättningar fattas av en lantmäterimyndighet. Uppsatsens syfte är att genom hypoteser utvärdera hur framgångsrik reformen om att inrätta mark- och miljödomstolar har varit genom att jämföra fastighetsmål som prövats i sak i andra instans före och efter reformen. För jämförelsen används uppgifter om antalet prövningstillstånd, antalet överklaganden som avslagits, antalet återförvisade fastighetsmål och handläggningstiden för fastighetsmålen. Jämförelsen sker av beslut/utslag/domar mellan perioden 2009-01-01 till 2010-12-31 och perioden 2012-01-01 till 2014-12-31 i hovrätterna/Mark- och miljööverdomstolen. En av slutsatsen är att handläggningstiden i domstolen har minskat genom inrättande av mark- och miljödomstolen. Uppsatsen har kunnat konstatera att överklagandeförbud med ventil har inneburit minskat antal prövningstillstånd i Högsta domstol samt att trenden verkar vara att det är oförändrat antal beviljade prövningstillstånd till Högsta domstolen.