Naturvistelsers inverkan på gymnasieelevers välbefinnande : En kvantitativ studie om samverkan mellan naturminuter och gymnasieelevers KASAM

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan välbefinnande och mängden naturvistelse hos elever på högskoleförberedande- och yrkesförberedande program på gymnasiet. För att besvara syftet, utgick studien från följande frågeställningar: 1) Hur mycket tid under en period på sju dagar spenderar gymnasieelever ute i naturen? 2) I vilken grad skattar gymnasieelever sitt välbefinnande? 3) Finns det ett samband mellan mängden naturvistelse och välbefinnande hos gymnasieelever?  Metod För att besvara studiens syfte och frågeställningar tillämpades en kvantitativ metod. Urvalet bestod av gymnasieelever inom Stockholms stad. För att undersöka hur ofta eleverna spenderade tid i naturen, formulerades fyra frågor om antalet tillfällen de varit ute under skoltid och fritid. För att undersöka elevernas välbefinnande användes den svenska versionen av enkäten Sense of Coherence Scale (SOC-13). Utifrån båda enkäterna skapades en webbenkät som sedan skickades ut till deltagarna via mejl. Datan analyserades i Microsoft Excel 365 MSO. Jämförelser mellan naturminuter under skoltid och under fritid genomfördes med ett oberoende T-Test, där studien valde signifikansnivå till p=0,05 (5%). Jämförelsen mellan naturminuter och KASAM genomfördes i en linjär regressionsanalys genom Pearsons korrelationskoefficient, med naturminuter som beroende variabel och KASAM som oberoende variabel. Resultat Studiens huvudsakliga resultat från 175 enkätsvar visade att 58,9 procent av deltagarna var ute 0 minuter under skoltid, samt att 44,6 procent av deltagarna var ute 1-60 minuter under sin fritid. Deltagare som går ett yrkesförberedande program var i genomsnitt (M=115) ute mer i naturen än de deltagare som läste ett högskoleförberedande program (M=85,93). Vidare visade resultatet att det främst fanns en statistiskt signifikant skillnad inom mängden naturvistelse under skoltid och under fritid hos gruppen för yrkesförberedande program (p <.003). Resultatet för deltagarnas KASAM visade att majoriteten (56,6%) hade ett lågt KASAM, samt att det enbart var 5,7 procent som uppgav sig ha hög KASAM. Slutligen studerades sambandet mellan den totala mängden naturvistelse och KASAM-poäng för varje deltagare. Resultatet visade att det inte fanns ett samband mellan dessa två variabler. Slutsats Slutsatsen angående deltagarnas naturvistelse visade att gymnasieeleverna spenderade ingen eller väldigt liten tid i naturen under en vecka, varken under skoltid eller fritid. Studien har även kunnat redogöra för att ett lågt välbefinnande var mer förekommande bland deltagarna än ett högt välbefinnande. Slutligen har föreliggande studie inte kunnat redogöra för att det finns en korrelation mellan naturvistelse och välbefinnande