Uttalade och outtalade ansvar för kvinnliga och manliga pedagoger i förskolan : En kvalitativ studie om hur arbetsuppgifter fördelas mellan pedagoger i förskolans vardagliga praktiker

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka hur ansvar- och arbetsfördelning mellan kvinnliga och manliga pedagoger förstås i förskolans vardagliga praktiker utifrån ett genusperspektiv. Studien har utgångspunkt i frågeställningar som handlar om hur ansvar- och arbetsfördelning sker i det vardagliga arbetet i förskolan. Men även på vilket sätt fördelningen visar sig i praktiken samt hur pedagogerna själva anser hur fördelningen går till. Studiens teoretiska utgångspunkter är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på kön och genus. En kvalitativ ansats har använts i studien med deltagande observation som metod. Deltagande observation har genomförts med nio pedagoger från två olika förskolor som ligger i en mellanstor stad i Sverige. Datamaterialet består av fältanteckningar från observationerna som även innefattar informella samtal med pedagogerna. Observationerna har skett vid fem tillfällen under en vecka på varje förskola. Resultaten visar likheter och skillnader i hur ansvar och arbete fördelas i arbetslaget, dels utifrån pedagogernas tal och dels utifrån handling. Pedagogerna redogör för att det inte finns några skillnader mellan kvinnliga och manliga pedagoger vad gäller arbetsfördelning, utan att alla pedagoger ansvarar för genomförandet av praktiska aktiviteter som ingår i rutinen vid samling, vilostund, matstund och påklädning. De påpekar att skillnaderna främst sker utifrån skilda kategorier mellan barnskötare och förskollärare. Det är förskollärarna som ansvarar för det pedagogiska arbetet i förskolan. Däremot förekommer det skillnader i pedagogernas handlingar i det vardagliga arbetet i förskolan. Resultaten indikerar att det är främst de kvinnliga pedagogerna som intar en fostrande roll gentemot barnen i förskolan. Detta innebär att det är de kvinnliga pedagogerna som förmedlar normer och regler om hur barnen bör sitta, äta, klä på sig och leka. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på kön och genus kan detta kopplas till konstruerade föreställningar av kvinnornas roll i samhället, vilket reproduceras i förskolan. Studiens slutsatser lyfter fram betydelsen att synliggöra dessa konstruerade föreställningar för att kunna förstå varför pedagogerna handlar på detta sätt. Samtidigt är det viktigt att reflektera över nya perspektiv som manliga pedagoger kan ta med sig till förskolan.