”Så att vi ska kunna äta bra och må bra” : En kvalitativ studie om hur högstadieelever talar om kost i ämnena Idrott och hälsa samt Hem- och konsumentkunskap.

Sammanfattning: Bakgrund och forskningsöversikt. Bakgrunden visar att kostundervisning i ämnet Idrott och hälsa (I&H) förmedlas utifrån ett patogent synsätt på kost och inom Hem- och Konsumentkunskap (HKK) riktas kostundervisning åt ett salutogent synsätt på kost.Forskningsöversikten redovisar för regeringens bestämmelser om vilka hälsokunskaper som ska förmedlas till elever i I&H och HKK undervisning. Det som har uppdagats är att det finns lite forskning som återger ett elevperspektiv på kostundervisning inom båda ämnena. Det sesdärför finnas ett behov av studier som återger hur elever själva väljer att förmedla sin syn påkostundervisning inom ämnena I&H och HKK. Syfte och frågeställningar. Syftet med studien är att undersöka elevers syn på kost inomämnena Idrott och hälsa (I&H) och i Hem- och Konsumentkunskap (HKK). Följande tvåfrågeställningar har skapats för att undersöka detta: hur talar elever om kost? samt hur upplever elever kostundervisning inom I&H och HKK? Metod. Undersökningen utgick ifrån en hermeneutisk vetenskapsteoretisk ansats. Fyra semistrukturerade fokusgruppsintervjuer har valts som datainsamlingsmetod. Undersökningens urval föll sig på högstadieelever som under studiens genomförande hade enpågående undervisning inom I&H och HKK. Utifrån den insamlade datan tillämpades en kvalitativ textanalys. Datan kategoriserades i teman med hjälp av studiens teoretiska ramverk, där främst Mikael Quennerstedt begreppstolkning av salutogent och patogent har använts för att tolka hur elever talar om kost. Resultat. Studien visar att eleverna framför förståelse för det patogena perspektivet på kost. Detta framgår av att de talar om kost som ett medel för att främja kroppens fysiska hälsa eller för att motverka fysisk ohälsa. När eleverna berättar om de positiva/negativa psykiska och sociala faktorerna som påverkar deras välmående i olika matsituationer, kan det förstås utifrån ett salutogent perspektiv på kost.  Slutsats. Det behövs tillämpas mer salutogen kostundervisning inom I&H och HKK. Detta för att både medvetengöra de salutogena aspekterna som skapas tillsammans med kost samt för att balansera upp de rådande patogena förhållningssätten som studien visar dominerar i ämnenas kostundervisning.