Attityder som determinant för hälsosamma kostvanor : En kvantitativ tvärsnittsstudie om universitetsstudenters attityder till hälsosamma kostvanor och kostråd, i relation till kön och intag

Detta är en Kandidat-uppsats från Mälardalens universitet/Akademin för hälsa, vård och välfärd

Sammanfattning: Bakgrund: Kostvanor kan orsaka ohälsa genom icke-smittsamma sjukdomar. Utifrån Sveriges nationella kostråd är fördelningen av hälsosamma kostvanor mellan män och kvinnor inte jämnt uppdelad. Kvinnor har mer hälsosamma kostvanor än män, vilket uppmärksammas i flera målgrupper. Enligt Theory of planned behaviour är attityder en determinant som styr hur kostvanor utformas. Syfte: Syftet med studien är att undersöka studenters attityder till hälsosamma kostvanor och de nationella kostråden samt jämföra det mellan män och kvinnor. Metod: Studien har använt en kvantitativ ansats med en digital enkät av tvärsnittsdesign. Ett slumpmässigt urval har använts med totalt 70 respondenter. Deskriptiva analyser, Fishers exact test och Spearman’s Rho användes för att besvara syftet och frågeställningarna. Resultat: Majoriteten av respondenterna hade positiva attityder till respektive indikator och kostråden, men inte hos socker. En signifikant skillnad fanns enbart mellan män och kvinnor i attityder till frukt och grönsaker och dess kostråd, där flera kvinnor hade positiva attityder. Samband fanns mellan samtliga intag och attityder, men inte hos attityden till kostrådet för socker. Slutsatser: Studenter hade övervägande positiva attityder, och hälften uppnådde kostrekommendationerna. Socker var en indikator med mer negativa attityder och fler studenter som hade en överkonsumtion. Mellan män och kvinnor fanns fåtal signifikanta skillnader i attityder till indikatorerna och kostråden. Det finns ett samband mellan attityder och intag.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)