Karaktärisering av arsenikförorening i matjordsprofiler kring Klippans Läderfabrik

Sammanfattning: I samband med undersökningar av föroreningarna vid den nedlagda Klippans Läderfabrik AB, påträffades förhöjda arsenikhalter i intilliggande villaområde. Ursprunget tros vara en brand i läderfabriken 1917, då en rökplym sträckte sig in över villaområdet och deponerade arsenikhaltigt stoft. Föroreningen konstaterades vara begränsad till matjorden och under 2011 sanerades villaområdet av Svevia, metoden som användes var bortschaktning och utfyllnad med ren matjord. Sweco fungerade som miljökontrollant och såg till att det som lämnades kvar inte översteg Naturvårdsverkets riktvärde för känslig markanvändning 10 mg As/kg TS. Undersökningen syftade till att karaktärisera arsenikföroreningen och klarlägga depositionsprocesser och mobilitet av arsenik genom att analysera vissa kemiska och fysikaliska parametrar: kornstorlek, organisk halt (kol- och kväveinnehåll), järn-, mangan- och aluminiuminnehåll samt pH. Järn, mangan, aluminum och i vissa fall lermineral har alla visats fungera i varierande utsträckning som sorbenter för arsenik, medan organiskt innehåll kan konkurrera ut arsenik från adsorptionsplatser. pH har stor påverkan på arsenik och kan avgöra om arseniken kommer att gå ut i lösning eller inte. Totalt analyserades tre matjordsprofiler. Informationen kan komma att bli värdefull för att förebygga arsenikföroreningar och vid val av saneringsmetod. Resultaten visade att arseniken påträffades i högst halter ca 50 cm under markytan (cm.u.m.y.) i två av profilerna, Trädgård 1 och 2, och ca 7 cm.u.m.y. i Trädgård 3. Trädgård 1 och 2 uppvisade även liknande association mellan arsenik och mangan. Arseniken i dessa provpunkter är därför högst troligt bunden till oxider och hydroxider med mangan. Trädgård 1 uppvisade dessutom stark korrelation mellan arsenik och lerhalt, medan Trädgård 2 upp-visade stark korrelation mellan arsenik och aluminium. Detta tyder på att arseniken är adsorberad till olika sorbenter i de olika provpunkterna, bortsett från manganoxider och -hydroxider. I Trädgård 1 verkar även lermineral vara en viktig sorbent. I Trädgård 2 verkar aluminium vara en viktig sorbent. Jämfört med Trädgård 1 och 2 avvek den sista provpunkten, där arseniken varken kunde korreleras till mangan-, järn- eller aluminiuminnehåll. Istället uppvisade arseniken hög korrelation med organiskt innehåll och aluminium. Förmodligen beror det på förekomst av askrester i just denna profil som verkar kunna adsorbera arsenik och aluminium effektivt. Järninnehållet hade till synes inte någon större inverkan på fastläggning av arsenik, vilket motsäger rådande uppfattning och är mycket intressant.