En antirasistisk förskola. En litteraturstudie om förskolans arbete med antirasism.

Sammanfattning: Denna forskningsöversikt syftar till att undersöka vad tidigare forskning erhåller om antirasistiskt arbete i förskolan. Förskolan har ett tydligt demokratiskt uppdrag och arbetslaget ska aktivt samverka för att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Utifrån egna erfarenheter har vi uppmärksammat att det kan finnas begränsade kunskaper kring hur man utformar ett antirasistiskt arbete i verksamheten. Det kan även finnas en syn på att barnen är för små för att förstå komplexiteten i arbetet. Forskningen tyder dock på en annan diskurs, att barnen är väldigt medvetna kring rasifieringsprocesser och hudfärg i tidig ålder. En litteratursökning har resulterat i elva studier från åren 1999-2021 som behandlar antirasism i relation till utbildning. Begreppet Critical Race Theory används för att skapa en förståelse kring rasifiering och rasism i samhället historiskt och nutid samt för att analysera utvalda studier. En kvalitativ innehållsanalys sker av de utvalda studierna utifrån följande frågeställningar: ● Vad visar studier om antirasistiskt arbete i förskolan? ● Vilka grundläggande principer för antirasistiska arbete går att uttolkas i tidigare forskning? ● Vad erhåller tidigare forskning om stödet för antirasistiskt arbete från rektorer och skolledning? Fem teman urskiljs utifrån inläsning av utvald forskning: (i) Arbeta med barns identitet, (ii) Hinder och motstånd för antirasistiskt arbete i förskolan, (iii) Färgblindhet och medveten rasifiering, (iv) Skillnaden mellan antirasistiskt arbete och mångkulturell utbildning, (v) Stöd till pedagoger. Efter detta inkluderas (vi) Sammanställning av grundläggande principer för antirasistiskt arbete. Utifrån de studier som granskats har det framkommit hur viktig förskolan är för att grundlägga barns förståelse för rasism. Arbetet bör utformas utifrån barns självbild och identitet. Forskningen visar dock att pedagoger kan känna en osäkerhet kring hur arbetet ska utformas eller implementeras i förskolan och då avstår från det. Även att pedagoger upplever att stöttningen från rektorer är fåtalig. Pedagoger och rektorer behöver inleda ett genomgående individuellt arbete kring antirasism för att förstå att rasism är ett strukturellt problem. Vikten av att avveckla det färgblinda förhållningssättet lyfts då det kan leda till en tystnadskultur kring rasifiering och även vara ett hinder för det antirasistiska arbetet i förskolan istället för en politisk neutralitet. Miljön blir en viktigt faktor för arbetet samt att arbetet är kontinuerligt.