Kurdistan och kurder : Självständighet och självbestämmanderätten enligt folkrätt

Detta är en Magister-uppsats från Enskilda Högskolan Stockholm/Avdelningen för mänskliga rättigheter och demokrati

Sammanfattning: Principen om självbestämmanderätt har utvecklats från att vara ett politiskt krav till en åberopbar juridisk rättighet i och med antagandet av Förenta Nationernas stadga 1945. Sedan dess har principen blivit sedvanerätt. Självbestämmanderätten har spelat en avgörande roll i att tiotals kolonier har blivit självständiga länder och suveräna stater under 1960 och 1970 talen i enlighet med FN:s avkolonialiserings resolutionen 1514 från 1960 (Avkoloniseringsdeklarationen-1960). Principen har ytterligare förstärkts genom FN:s resolution 2625 Friendly Relations Deklarationen (FRD-1970). FRD:s innehåll anses vara sedvanerätt (ICJ-Nicaragua Case). Genom FRD har för första gången självbestämmanderätten fått företräde före statssuveräniteten när en minoritet utsätts för ett omfattande förtyck eller förvägras rätten till intern självbestämmande inom moderstatens gränser och när moderstatens regering inte representerar hela befolkningen.   Koloniala makter, Storbritannien och Frankrike, ritade Mellanösterns karta 1916 genom att dra gränserna för fyra av de nya staterna genom Kurdistan vilket gjorde att Mellanösterns fjärde största folkgrupp, kurderna, hamnade som minoritet i de nybildade staterna (Turkiet, Iran, Syrien och Irak) efter första världskriget. Avkoloniserings resolutionen har inte tillämpats i kurder och Kurdistans fall trots att kurderna situation var en följd av de koloniala gränsdragningar. Resolutionen 1514 tolkades på ett sådant sätt att den kunde omfatta bara kolonialiserade territorier som inte hängde fysiskt ihop med moderstatens och territoriets folk skilde sig etniskt, språkligt och kulturellt från moderstatens befolkning.    Kurder och Kurdistans fall har varken prövats i enlighet med FRD som under vissa omständigheter ger minoriteter extern självbestämmanderätt eller enligt avkoloniserings- deklaration av Internationella domstolen, ICJ. Denna uppsats studerar förutsättningarna för kurdernas rätt till självbestämmande och Kurdistans självständighet med utgångspunkten i dagens folkrätt uttryckt annorlunda hur ser det ut relationen kurdernas anspråk på självbestämmande och självständighet och folkrätten. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)