Strategier för sintidsbehandling av mjölkkor – en fallstudie i en besättning

Sammanfattning: Sintidsbehandling är idag en av få behandlingar för subklinisk mastit, samtidigt som subklinisk mastit är den mest kostsamma och mest förekommande sjukdomen bland mjölkkor. I Sverige uppskattas var fjärde ko som provmjölkas ha subklinisk mastit. Olika länder har genom tiderna använt sig av olika strategier för sintidsbehandling med antibiotika. I Sverige har man varit återhållsam med antibiotikabehandling och tillämpat selektiv sintidsbehandling vilket innebär att endast infekterade kor väljs ut för behandling. Syftet med studien var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan mjölkprover från kor som valts ut för sintidsbehandling och kor som ej valts ut för sintidsbehandling med avseende på celltal och bakterieförekomst. Detta för att undersöka om celltalsinformation, baserat på OCC-medelvärde för 90 respektive 18 mjölkningar före sinläggning, skulle kunna användas för att selektera ut kor för sintidsbehandling. Studien fokuserade även på att jämföra de nya (2021) nationella rekommenda-tionerna för sintidsbehandling med rutinerna på Lövsta forskningscentrum, SLU. Studien fokusera-de även på att jämföra de nya (2021) nationella rekommendationerna för sintidsbehandling med rutinerna på Lövsta forskningscentrum, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). En utvärdering om provtagning med två mjölkprover per juverdel påverkade resultatet genomfördes också. Studien utfördes i mjölkkobesättningen på Lövsta forskningscentrum, SLU. Totalt samlades det in 183 mjölkprover från 46 kor som var utvalda för sintidsbehandling och 262 mjölkprover från 66 kor som ej skulle behandlas. Prover för bakteriologisk undersökning togs under tidsperioden 2021-04-08 till 2022-08-31. Celltalsdata samlades in från besättningens automatiska mjölkningsrobotar och den automatiska celltalsräknaren, online cell counter (OCC, DeLaval International AB). Resultatet visade en tydlig skillnad i OCC-medelvärde 90 mjölkningar innan sinläggning. Medel-värdet var högre för gruppen kor som var utvald för sintidsbehandling de som inte skulle behandlas (p= <0.001). Däremot fanns ingen signifikant skillnad i OCC-medelvärde 18 mjölkningar innan sinläggning mellan kogruppen som skulle sintidsbehandlas och kogruppen som ej skulle behandlas (p=0.06). Av dessa två medelvärden bör således OCC medelvärdet för 90 mjölkningar innan sinläggning vara mest lämpligt för att välja ut kor som är lämpliga för sintidsbehandling under förutsättningen att data från JHKL saknas. Det var inte någon skillnad i bakterieförekomsten mellan kogruppen utvalda för sintidsbehandling och kogruppen som ej skulle sintidsbehandlas (p=0.88). Rutinerna som användes för sintidsbehandling på Lövsta forskningscentrum skiljde sig väldigt lite från de nationella rekommendationerna. Den främsta skillnaden låg i att enligt Lövstas rutiner kan besättningsveterinären välja ut kor i juverhälsoklass 2 för sintidsbehandling med långtidsverkande antibiotika, vilket inte är något som ingår i de nationella rekommendationerna. Vidare hade använd-ningen av två mjölkprover per juverdel en försumbar inverkan på resultatet i studien.