Fysisk aktivitet som behandlingsmetod i samband med depression : en litteraturöversikt

Sammanfattning: Bakgrund   Depression har en hög prevalens och orsakar stora svårigheter i livet för patienter och deras närstående. Depression orsakar även en stor ekonomisk kostnad för samhället och utgör i dagsläget ett stort folkhälsoproblem. Patienter erbjuds främst psykologisk och farmakologisk behandling, där det sistnämnda tillkommer med biverkningar. Fysisk aktivitet är en behandlingsmetod som kan utföras som egenvård och kräver därmed få resurser vilket gör den tillgänglig för de allra flesta. Sjuksköterskan kan informera om och motivera till fysisk aktivitet som enskild eller komplement till annan behandling. För att kunna erbjuda en personcentrerad vård till patienter behövs arbeten som belyser patienters upplevelse, erfarenhet och perspektiv av fysisk aktivitet som behandlingsmetod.   Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av fysisk aktivitet som behandlingsmetod vid depression. Metod Studien är en icke-systematisk litteraturöversikt med kvalitativ och kvantitativ metodansats som baseras på 15 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2013–2023. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultatet sammanställdes genom en integrerad dataanalys.  Resultat Tre huvudkategorier identifierades: Upplevd psykisk påverkan av fysisk aktivitet, Upplevelser och följder kring den fysiska förmågan och Stöd och delade erfarenheter. Resultatet tyder på att patienternas upplevelse av fysisk aktivitet i samband med depression var främst positiv. Fysisk aktivitet minskade depressiva symtom, förbättrade den fysiska hälsan samt gav en känsla av gemenskap. Många upplevde dock psykologiska hinder inför den fysiska aktiviteten samt en viss besvikelse kring den egna fysiska förmågan. Instruktörer som var som stöd och erbjöd ett personcentrerat träningsupplägg var uppskattade och avgörande för initierandet och upprätthållandet av fysisk aktivitet   Slutsats För att en individ med depression ska kunna tillgodose sina egna egenvårdsbehov och uppnå en god egenvård som främjar välbefinnande krävs oftast ett stöd från utomstående. Slutsatsen blir således att det är fördelaktigt att informera om, motivera till och erbjuda fysisk aktivitet både som enskild och komplement till farmakologisk behandling vid depression.