Elevers erfarenheter av och uppfattningar om läsning och läsningens betydelse i skolan

Sammanfattning: Syfte Syftet är att studera elevers uppfattningar om läsning och läsundervisningens betydelse i skolan. • Vilka faktorer i hem och skola påverkar, enligt eleverna, deras läsutveckling? • Hur ser eleverna på sig själva som läsare? • Hur förstår eleverna vikten av att kunna läsa? Teori Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, som innebär en helhetssyn på människan. Inom detta perspektiv studeras människans lärande, utveckling och identitet i samspel, vilket sker hela livet. Man fokuserar på samspelet och talar om situerat lärande, dvs. lärande äger rum i en kontext, ett sammanhang (Säljö, 2000). Metod För att få svar på studiens syfte valde vi en kvalitativ ansats med användning av de vetenskapliga redskapen enkäter kompletterade med gruppsamtal. Avsikten var att ta reda på elevers uppfattningar om läsning i skolan. Ett studiebesök genomfördes med eleverna för att inspirera och stimulera till reflektion. Därefter fick eleverna svara på en enkät. Avslutningsvis fick eleverna ha ett gruppsamtal där de svarade på en fråga om läsning. Resultat En klar majoritet av eleverna upplever att de oftast förstår vad de läser. Eleverna uttrycker att det är lättare att förstå vad de läser när de själv har valt bok, och svårare när deras lärare har valt bok eller text. De flesta elever tycker att de läser tillräckligt bra för att kunna läsa och förstå texter i andra ämnen. Majoriteten tycker att de läser bra. Något färre tycker att de läser mycket bra. Tre elever placerar sig på medel och två tycker att de läser dåligt. Majoriteten svarar att läraren sällan lyssnar på dem när de läser högt på svenska. Majoriteten av eleverna har uppfattningen att deras lärare tycker de är goda läsare. Fyra elever tror inte att läraren tycker att han/hon anstränger sig för att bli en bättre läsare. För 15 elever är det en mer eller mindre positiv upplevelse att läsa själv i skolan. 11 av dessa elever tycker det är övervägande positivt. För fem elever är det en negativ upplevelse. En övervägande majoritet tycker om och kan koncentrera sig när läraren har högläsning, medan ungefär hälften av eleverna tycker att de kan koncentrera sig vid tystläsning i skolan. En klar majoritet tycker att deras skolarbete är meningsfullt. En elev tycker inte det. Majoriteten av eleverna upplever att läraren är intresserad av deras skolarbete och hur det går för dem. Fyra elever känner att det inte är på det sättet.